ten till hvardera, under vilkor att den skall ärfvas som fideikommiss. — I dessa dagar har utkommit Upsala universitetskatalog för vårterminen 1855, utgifven af studentkåren. Den har blifvit i flera afseenden förbättrad och tillökad bland annat med alfabetiskt register öfver samtliga de i katalogen upptagna studerande, utan att priset blifvit höjdt. Denna katalog finnes i Stockholm att tillgå i Bonniers samt Samson å Wallins boklådor. Studentkåren utgöres denna termin af 867 ledamöter. Stockholms nation räknar 102 medlemmar, Uplands 67, Gestrike och Helsinge 50, Östgöta 108, Westgöta 90, Södermanlands och Nerikes 103, Westmanlands och Dala 95, Smålands 41, Göteborgs 46, Calmare 18, Wermlands 62, Norrlands 63, Gotlands 22. — Aktieegarne i den blifvande jernvägen mellan Fahlun och Gefle hade sistl. måndag sin första bolagsstämma, hvilken öppnades af grosshandlaren P. Muren, på hvars förslag öfverstelöjtnanten Nisser enhälligt antogs till bolagsstämmans ordförande. Bolaget konstituerade sig under namn af Gefle Dahla-jernvägsbolag och antog ett förslag till bolagsreglor, enligt hvilka bland annat bolagets styrelse öfverlemnas åt 7 direktörer, bland hvilka bolaget utser ordförande och en verkställande direktör som tillika är vice ordförande. Följande personer blefvo genom val utsedda till direktörer: hrr Nisser, Lundhqvist, Grape, Muren, Elfbrink, Göransson och Krey. Hvem som blifvit vald till ordförande och verkställande direktör upplyses ej af de hitkomna tidningarne. Följande arfvoden antogos att utgå till bolagets direktörer: 5000 rår rgs för verkställande direktören, 2,500 för ordföranden och 1000 rdr rgs för hvardera af de öfriga 5 ledamöterna. Till bolagets öfveringeniör utsågs löjtnant Adelsköld, under förutsättning att direktionen med honom kan öfverenskomma om vilkoren. Teckningssumman uppgår, så vidt man har sig bekant, för närvarande till 1,613,000 rdr rgs. — Svenska Tidningen meddelar i dag å nyo en insänd artikel, riktad emot den numera så godt som beslutade anläggningen af en vattenledning för Stockholms kommuns räkning. Om vi minnas rätt, är det den tredje i ordningen uti den riktningen, som sedan någon tid varit läst uti nämde tidning, hvilken likväl för egen del förordat förslaget. Det är kan tänka af aktning för all minoritetv, som Sv. Tidringen så handlar. Vi lemna Sv. Tidningens åsigter om tidningarnes eller om sin egen bestämmelse i sitt värde, men det synes oss, som om aktningen för sanningen, den sanning som man sjelf insett och erkänt, i alla händelser borde öfverväga aktningen för minoriteten, åtminstone så mycket att man icke skulle låta bruka sig af den senare att bland allmänheten utsprida påståenden och förespeglingar, hvilka man sjelf vet vara grundlösa, utan att äfven på samma gång vederlägga dem. Vid införandet af de två förra insända artiklarne, som isynnerhet voro riktade emot kommunens behörighet och lagliga befogenhet att ens kunna fatta ett beslut om en sådan anläggning som den ifrågavarande, hade redaktionen icke ett enda ord att anmärka om deras syftning till allmänhetens förvillande. I dag beledsagas den insända artikeln visserligen af en helt kort reservation af redaktionen, i afseende på vissa punkter, men andra lika ogrundade påståenden deri lemnag utan all anmärkning, likasom hela artikeln utan all egentlig vederläggning, ehuru den synbarligen är egnad att förvilla de tidningsläsares uppfattning af frågan, som icke förut hafva tagit närmare kännedom af hennes behandling. Vi hafva redan för vår del egnat tillräcklig uppmärksamhet åt denna kommunalfråga, för att icke vidare böra genom hennes fortsatta behandling borttaga utrymmet för andra ämnen. För hufvudstadens invånare, som känna henne och hvilka hon egentligen angår, är dessutom skefheten och orimligheten af de påståenden, som drifvas af Svenska Tidningens insändare, uppenbara nog. Men tidningen har äfven åtskilliga läsare i landsorterna, och vi anse aktningen för hufvudstadens; invånare fordra, att man icke låter utan vederläggning kring land och rike spridas den ogrundade beskyllningen, att det endast är genom öfverrumpling, som förslaget blifvit genomdrifvet, och att vom de, som infunno sig vid sockenstämmorna, erhållit någon tid att förut öfvertänka den vigtiga frågan, resultatet skulle hafva blifvit annorlunda,. För deras räkning, som möjligen i saknad af närmare kännedom om förhållandet kunde af detta påstående hvaremot Svenska Tidningen icke med ett enda ord reserverat sig, låta narra sig att tro, det Stockholmsboerna blifvit i denna fråga dragna vid näsan, anse vi 088 böra i korthet erinra om följande förhållanden. Redan för flera år sedan uppgjordes ett förslag till vattenledning för Stockholm af civilingeniören C. Tottie. Då likväl icke någon förut skedd egentlig lokalundersökning hade legat till grund för detta förslag och en sådan icke kunde ske utan en betydligare kostnad, begärde öfverståthållareembetet år 1852 erforderliga medel till en sådan dels af staRENEE ALSTER SANNE a frisk och helbregda till oss om det också skall Il ooa2 oa: oo i ar00