Aftonbladet – 8 mars 1855, sida 2

varelse, denna onda ande, denna nattens demon, som smyger omkring oss och som utöfvar illgerningar. Salomon Hartman, minns dina löften ! Med tilltagande otålighet afhörde Philip detta ordsvall. ,Stormästare, sade han, jag fordrar endast att Salomon Hartman skall föra oss till den trappa som går från Val-de-Gråce. För öfrigt lita min vän och jag på vårt mod., Den gamle tysken ryckte på axlarne med förakt, liksom om han ville håna detta mod, hvarom man talade i hans närvaro, Stormästaren återtog: Hartman skall följa er, Philip de Lussan; efter utseendet känner han en mängd detaljer om denne underjordens invånare, hvilka jag skulle önska erfara; men ni har brådtom och våra bröder vänta med otålighet att få återbörja våra arbeten; derför skall jag sednare fråga honom i detta ämne. Han vände sig åter till för detta stenbrytaren: Salomon,, sade han, ni skall aftaga er ordensdrägt, som ni endast får bära under våra. ceremonier, och sedan fort återkomma hit. Men först skall ni afhöra mig: Salomon Hartman, denne unge mans lif, han pekade på Philip, är dyrbarare än tio af vårt heliga samfunds mest utmärkie medlemmars, och då räknar jag mig sjelf bland detta antal. För ett hårstrå, som faller från detta ädla hufvud, skall. ni nödgas -utgjuta blodstårar, och om en olycka händer honom genom ert förvållande skall ni förbannas, och denna förbannelse skall hvila öfver edra efterkommande ända till sjunde led... På knä, Salomon Hartman ! Gubben-föll.andäktigt på knä. Stormästaren böjde ned-till honom sin kommandostaf, den namnkunniga .abacus, tecknet till hans värdighet. Den gamle tog guldknappen i sin hand och stormästaren fasthöll den andra ändan. Salomon Hartman,, återtog han med hög röst, Sni: skallsvära vid-.den lefvande Guden, vid er själs eviga välfärd, vid ert dop, vid vår heliga orden att återföra denne unge man