Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 1

nom en blick af hemligt förstånd, men Philibert syntes ej, varseblifva den, kanske derför att syster Catharina i smyg så noga gaf akt på hohom. Han helsade kallt, skakade sin nyckelknippa och begaf sig i väg framför de begge qvinnorna, Man förde Therese från den ena ändan af klostret till den andra, maånh visade Henne med den största noggranhet de rikedomar som der förvarades, de beundransvärda guldsmedsarbetena, de dyrbara helgonskrinen, uppställda i en särskild sakristia, och af hvilka hvart och ett innehöll ett hjerta af en prins eller. en. prinsessa tillhörande den Kungliga familjen. Man utbredde framför henne hela denna samling af små skor öfver hvilken abbedissan visade sig så stolt. Med ett beundransvärdt lugn uppfyllde kyrkvaktaren en cicerones. åliggande, med monoton röst uppläste han hvar och en märkvärdighets historiska.värde. Deremot syntes syster Catharina afvika. från sin vanliga isande förbehållsarmhet; hon språkade tvärtom med mycken munvighet och skröt obarmhertigt öfver de utomordentliga skatter klostret egde. Therese förnyade alltjemt sina frågor för att sysselsätta henne och skaffa Philibert tillfälle att hviska sig några ord i örat; men kyrkvaktaren bemärkte icke: denna list utan bibehöll sin skenbara likgiltighet Småningom började det mörkna, och Theröse hate ändtligen sett allt som förtjenade uppmärksamhet. Utom dess var hon trött efter promenaden och. förargad öfver sina fåfänga örsök. att erhålla ett tecken af Philibert. Hon måste således återvända till sin cell utan att veta huru rymningen skulle försiggå; denna tanke återväckte oron och ovissheten i hennessjäls Då de passerade igenom den långa och mörka korridor som ledde till Theröses cell,