Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 1

het, räkenskaperna skola föras icke ansetts nödigt att inrymmas i den kongl. kungörelsen, utan blifvit förfiyttadt till ett särskildt kongl. bref; än att Kongl; Maj:t utur den nya författningen uteslutit den punkt i Rikets Ständers beslut, som innehåller: att taxor och: allmänna afrifter skola undergå skälig jemknivg, till öfverensstämmelse med det nya myntsystemet, så att bråktal af öret undvikas., I öfrigt saknas, som vi förut nämnt, i den. nya författningen nästan alla stadganden rörande tillämpningen. Huru stateräkenskaperna sko!a föras från och med det år, då ny, af Rikets Ständer fastställd statsreglering tager sin början, är väl i så måtto föreskrifvet, att detta skall skeienlighet med den nya myntberäkningen, samt all debitering och uppbörd ske i öfverensstämmelse dermed (följaktligen om urtima riksdag inträffar iår, och ny statsreglering eåledes af Rikets Ständer beslutas, skulle redan år 1856 det nya räknegättet införas.) Men angående förandet af andra ,offentliga räkenskaper,, deruti medel, ej tillhörande statsregleringen,; redovisas, t. ex. städernas, en mängd allmänna kassors m. f., är det af Rikets Ständer derom föreslagna stadgande uteslutet. Kunna och böra således dessa räkenskaper efter vederbörandes godtfinnande äfven framgent föras i enlighet med hittills gällande föreskrifter, och således i riksdaler, skillingar och runstycken banko? Skola de allmänna embetsmyndigheterna genast eller först framdeles, efter godtfinnande, iakttaga den nu ut-. koråna förordningen, vid fastställandet och utfärdandet af taxor, uppgörandet af kostnadsförslag, afslutandet af kontrakter m. m.? Huru skola: domstolar förfara vid stadgandet af Vvitesförbud samt meddelandet af andra vissa penningebelopp rörande föreskrifter? Skall dervid kongl. kungörelsen den 27 Nov. 1776, om bankomyntsräkningen, fortfårande tillämpas, eller den nu utkomna k. förordningen d. 3 Febr. 1855? Hvad förstås hädanefter då i aftal, skuldsedlar eller handlingar af hvad slag sonå helst, benämningen riksdaler utan tillägg af banko eller riksmynt förekommer? En sådan nödig bestämmelse var likväl af bankoutskottet tillstyrkt, nemligen att i stället för att med riksdaler utan tillägg nu menas en riksdaler banko, deremot, efter införande af det nya systemet, skulle förstås en riksdaler riksmynt. Hvarföre har detta blifvit i den nya förordningen helt och hållet förbigånget? Skall vexelkursen fortfarande och allt framgent utsättas och bestämmas i skillingar? När skola de nödvändiga förändringarne vidtaga? När skall den förändrade utmyntningen börja? Huru snart kunna de nya mynten blifva att tillgå för allmänna rörelsen? Derförinnan kunna åtskilliga liqvider i ören icke verkställas, t. ex. i femören, m. m. Ett svar på dessa frågor skulle vara välkommet och aldrahelst en rörande dessa ämnen utfärdad ny författning, som gjorde det möjligt att tillämpa den nya myntlagen, hvilket väl lärer få anses vara meningen, icke blott i afseende på statsräkenskaperna utan i alla andra offentliga förhållanden och jemväl i enskilda aftal man och man emellan samt handel och vandel. Då 1776 den gamla räkningen i daler, mark och öre fick träda tillbaka för riksdaler, skillingar och runstycken, påbjöds tillika bland annat, att alla handelsböcker, för att ega vitsord, skulle föras efter den nya räkningsmetoden o. m. d.; och denna förordning synes i flera hänseenden hafva bort tjena äfven n. v. finansmistern till ledning vid bedömandet af de föreskrifter, som äro nödiga för verkställigheten af det nu införda nya systemet. ————