Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 2 Mars. De flesta af våra läsare hafva troligen tagit kännedöm om den i lördagsbladet införda Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 3 sistl. Februari angående allmänna räknesättet för penningar. Enburu i allmänhet landet bör vara belåtet med det efter 30 års strider sent omsider vunna resultatet af tiotalsräkningens införande, så hade man likväl haft anledning önska, att den af regeringen utfärdade författningen i ämnet dels icke i åtskilligt afvikit från Rikets Ständers förslag, dels vårit mindre i saknad af de, rörande tillämpningen, erforderliga stadganden. Den förnämsta afvikelsen består deri, att det minsta myntet (i koppar) blifvit bez stämdt till bråk eller !, öre. Detta var visserligen förslaget i Kongl. Maj:ts proposition, men afstyrktes af bankoutskottet och ogillades af Rikets Ständer. Också upphäfver det hela systemet åf enhet och tiotalsräkning, leder till villervallå och ftråssel i räkning och räkenskaper samt blefve för öfrigt fullkömligt öfverflödigt, helst K. Maj:t, enligt hvad man inhemtar af en två dagar efter det den kongl. kungörelsen utkom från statskontoret meddelad liten notis, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers förslag, förordnat att vid alla tillfällen, då uti offentlig räkenskap något belopp upptages enligt nya räknesättet, detsamma skall utföras i endast två kolumner, riksdaler riksmynt och öre, med undvikande af alla brutna tal, så att hvad som endast uppgår till halft öre eller derunder uteslutes, men då det stiger derutöfver utföres med ett öre.n Således under det vi för närvarande hafva ett minsta mynt (runstycke) som skall upptagas i räkenskaperna, ehuru det försvunnit ur rörelsen, skulle man nu åter i rörelsen införa ett minsta mynt (halföre), som icke komme att finnas i räkenskaperna, hvilket väl låter temligen absurdt. Någon fördel för öfrigt med utmyntningen af halfören kunna vi ej heller inse. Uti 1776 års förordning angående den då införda riksdale:soch skillingsräkningen bestämdes den minsta myntsorten till ett runstycke eller en tolftedels skilling specie, motsvarande, efter 1830. års; realisation, en tredjedels skilling eller 4 runstycken riksgäld, hvilket, i förhållande till varuvärdena för 80 år sedan och nu, säkert kan, anses i värde vara till och med högre. än det öre, som enligt Rikets Ständers förslag skulle blifva det minsta. Deremot, kommer ett halft öre att både i siffra. och värde utgöra mindre än ett runstycke, specie, efter 1776 års myntordning, samt skulle derjemte blifva ett för närvarande utur allmänna, rörelsen draget mynt, motsvarande en styfver riksgäld; och då härtill lägges, att -.myntningen af runstycken redan 1818 inställdes, så fattar man svårligen vigten och angelägenheten utaf den af regeringen vidtagna ifrågavarande afvikelse från Rikets Ständers, välbetänkta och principenliga förslag. Likaledes. förtjenar det anmärkas, ej mindre att det af Rikets Ständer föreslagna stadgandet huru, efter det nya systemets verkställig