Aftonbladet – 26 februari 1855, sida 2

— bårdagens sockenståmmor i hufvudstadens territorialförsamlingar för öfverläggning och bezlut 1 vattenledningsfrågan. voro talrikare besökta och företedde ett lifligare deltagande för den å bane varande frågan, än man förut i mannaminne erfarit vara händelse vid något af dessa sammanträden för öfverläggning och beslut rörande andra kommunala frågor. Utgången inom de särskilta församlingarne synes af nedanstående redogörelse. Ven är i hufvudfrågan sådan, att Stockholms invånare hafva skäl att lyckönska sig deråt, ehuruväl uti en eller annan detaljfråga man hade bort össkd, att utgången blifvit annorlunda. Framför allt är det att beklaga, ati öfverståthållareemibetets förslag rörande sättet för styrelsens organisation, hvaruti bemälde embete, utan ait hafva anfört det ringaste skäl derför, helt och hållet afvikit ifrån komitens vida förnuftigare förslag, mött en mindre almän opposition, än den uppenbara bristfälligheten uti denna del af förslaget bort föranleda. Vi veta icke, om öfverståthållareembetet vid framkastandet af detta invecklade förslag till styrelse utgått ifrån den gamla kända herrskareregeln : divide et impera! Men om sö är, så synes det hafva god utsigt att lyckas, och Stockholm har gifvit ett nytt exempel på denna vidunderliga splittring, som är så utmärkande för hela dess kommunalväsende, sö förlamande och så hinderlig för utvecklinger af en kommunal samhällsanda, och framfö allt så behaglig för dem, som icke vilja veta utaf, att Stockholms stad skulle kunna handle såsom kommun i något annat afseende, är för att beskatta invånarne. Men vi torde en annan gång återkomma till detta ämne, och öfvergå till redogörelsen för gårdagens sockenstämmor. I Storkyrkoförsamlingen antogs första nästan punkter enhälligt. Vid andra momentet uppstod en diskussion; en eller ett par reservationer afgäfvos mot allt upptagande af län, hvaremot ä en annan sida yrkade: att lånebeloppet icke skulle till sin siffra bestämmas Äfven andra och tredje punkterna biföllos nästan utar diskussion. Vid fjerde punkten, som angår öfverstyrelsen, uppstod en ganska liflig debatt, till följd af yrkandet att öfverstyrelsen borde tillsättas af sockenstämmonämnder, utan afseende ä territorialförsamlingarne. Denna åsigt lyckades dock icke vinna pluralitet, utan bifölls punkten, dock med det väsentlize tillägg, att de tjugufyra deputerade, som skola utgöres öfverstyrelsen, skola hvart tredje år genom omröstning ånyo utses. Redaktionen af femte punkten förändrade3 derhän, att öfverstäthållaren bör, så vidt han är oförhindrad, föra ordet i öfverstyrelsen, hvilken emellertid har att utse en vice ordförande, att fungera i bans fr-nvaro. En liflig diskussion uppstod vid denna punkt öfver den frågan, huruvida öfverståthällaren skulle hafva rätt att deitaga i sjelfva besluten, hvilken särskilda fråga församlingen dock ej ansäg sig böra afgöra. Vid sjette punkten, i frägan om arfvoden för direktionens ledamöter, beslöts att dessa ar? voden skulle af öfverstyrelsen bestämmas. Alla de öfriga punkterna antogos med ett par förändringar. Endast åttonde punkten föranledde nögon lifligare diskussion, i det af ett par medlemmar yrkades ati arbetsplanen borde underställas Kongl. Maj:ts pröfning och godkännande; församlingen beslöt emellertid att punkten skulle erhålla följande lydelse: att sedan kongl. vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt Stockholms stads handelsoch ekonomikollegium blifvit hörde öfver förslaget till arbetsplan, öfverstyrelsen eger att sädan plan fastställa; skolandes likväl densamma, för att vara gällande, af öfverståthållareembetet godkännas. Slutligen beslöts vidtolfte punkten en redaktionsförändring derhän, att äfven sockenstämmonämnden skulle ega rätt att göra anmärkningar vid revisorernas berättelse. I diskussionen deltogo hr doktor Carlsson, hvilken varit deputerad för församlingen, hr justitieborgmästaren Holm, hr presidenten v. Hartmansdorff, hr grosshandlaren Schartav m. fl. Behandlingen af detta ärende upptog omkring 1V, timma och frägan afgjordes utan votering. Uti Clara församling antogos de 3:ne första punkterna uti öfverstäthållareembetets förslag, angående kommunens öfvertagande af vattenledningen, utan iavändning. Rörande den 4:de punkten, om öfverstyrelsens sammansättande genom 24 deputerade, som skulle väljas af församlingarne hvar för sig på sockenstämmor, uppstod en längre diskussion, hvarunder flera talare bestridde lämpligheten af detta valsätt för den ifrågavarande öfverstyrelsen och yrkade på de deputerades utseende genom sockenstämmonämnden utan afseende på att ett visst antal ovilkorligen skulle tagas frän hvarje församling. Vid omröstning utföllo 325 eller 331 röster (vi fattade icke rätt hvilketdera) för öfverståthållareembetets förslag i denna punkt, samt 305 röster för den sednare meningen, hvarigenom säledes den förra blef segrande, ehuru blott genom 20 eller några och 20 rösters öfvervigt. Emellertid tillades, utan omröstning, en ny punkt, stadgande att af de deputerade i öfverstyrelsen e: från hvarje församling skulle ärligen afgå, sä att de endast skulle komma att väljas för 3 år i sender. Den 5:te punkten, om öfverstäthällarens sjelfskrifvenhet till ordförandeskapet hes öfverstyrelsen, när han så för godt finner, väckte äfven motsägelse af flera ledamöter, men ledsnaden vid omröstnir.gens långsamhet (voteringen om 4:de punkten hade ensamt upptagit omkring 1!, timma) gjorde förmodligen, att ingen ville begära votering, och punkten antogs, De öfriga punkterna antogos sedermera utan annan anmärkning, än att det i afseende på den sista punkten anmärktes, att det föreslagna underdåniga anmälandet af församlingarnes beslut i detta ärende till erhållande af nådig stadfästelse, vore onödigt, emedan konungens sanktion icke -behöfdes för beslutens giltighet i något annat afseende än angående magistratens och femtio äldstes bifall till det af drätselkommissionen beviljade bidraget. Emellertid antogs äfven denna punkt, utan att omröstning begärdes. Sockenstämman varade frän kl: !, öfver 12 till kl. !7. till 4. I Jakobs och Johannis f;rsamlingar blef förslaget i de flesta punkter oförändradt antaget. De enda punkter som undergingo förändring voro: den första, deri församlingen, på förslag af presi denten Åkerman, beslöt det tillägg i tredje momentet, att anläggningen icke får utsträckas längre, En att icke blott räntan ä anläggningskapitalet och ärliga kostnaden för verkets årift, utan äfven amorteteringen till fullo betäckes af ärets inkomster; samt den fjerde, som på justitie-ädet Alexanderssons förslag erhöll det tillägg, att de af församlingarne insatta ledamöterna i öfverstyrelsen skola väljas på