Aftonbladet – 22 februari 1855, sida 2

— nemligen att vi på samma gång hafva pett fruset Ålands haf och en isbelagd Qvarken. —— — I Christianiaposten för den 19 dennes har professor Hansteen l13tit införasen ganska upplysandå och läsvärd artikel Om Norges:och Sverges mål-, vigtoch myntsysiem, föranledd, såsom det syneg,af några uttryck i Aftonbladet för den 27-sistl. November rörande uniongförhållandena, hvari vi äfven berörde huru andra stater, helt och hållet oberoende af hvarandra, sökt till ömsesidig fördel träffa gemensamma anordningar i afseende på tullsatser, eiektriska telegrafer, postföring, mått-, måloch vigtsamt penningesystem Oo. 5. V., under det de båda Skandinaviska rikenå i dessa afseenden ännu icke särdeles närmat sig till hvarandra. Ir professor Hansteen synes hafva fattat denna framställning. så som skulle man i Sverge hafva några särskilda fordringar på enhet i måttoch myntsystemerna mellan de båda rikena. Aftonbladet har iden omnämnda artikeln bestämdt uppställt några punkter i hvilkas diskussion vi önskade att den norska pressen ville deltaga. Pe önskningar viiden12 uppsats framställde inskränkte sig till punkterna: intellektuelt utbyte, gemensamma svenska och norska angelägenheters behandling i sammansatt svenskt och norskt statsråd, mellanrikslagens upprätthållande och transitorätteng medgifvande för landväga varuforslingar ill svenska gränsorter. Så fördelaktig än semensamheten i mynt, mål och vigt skuile blifva iör beröringen mellan de båda grannrikena, har det aldrig fallit oss in att underskatta svårigheterna af en sådan reglering, och aldra minst kan det rinna någon svensk sinnet att förändringen skulle gå så till, att endera nationen skulle förmås att antaga den andras system. Saken skulle naturligtvis hänvisas till samfäld behandling; men då vid sista riksdagen en förändring beslöts i vårt nyntväsende så att fjerdedelen af en rdr specie hädanefter skulle blifva myntenheten och iensamma sedermera underdelas efter decimalsystemet, var det ingen fråga om det norska myntväsendets bringande i öfverensstämnelse dermed, och det är således ingen utsigt till någon sn-r gemensamhet i detta fall och icke heller någon synnerlig brådska, då specieriksdalern redan är en gemensam värdlemätare i båda länderna. RA