Aftonbladet – 17 februari 1855, sida 2

Article Image
genom srinitta ådraga sig äfven den sjukdom vari deras föregångare aflidit. Uti ett rum hade hr Stafford funnit 14, i ett annat 9 sjuka, hvilka lågo på bara marken, oaktadt i korridoren bredvid stodo sängar, hvilka kunnat uppställas på 3 minuters tid. Talaren sammanfattade sina kla.omiål uti följande ord, som en fransk officer yttrat till honom: Uet synes, min herre, som om j ännu förden krig på samma sätt som i medeltiden, och vår ledsnad öfver det uppskof, som derigenom förorsakas, ökas genom anblicken af de ädla lif som man på detta sätt uppoffrars. Blott miss Nightinsale och hennes medhjelparinnor undantog br Stafford från sitt klander af hospitalförvaltningen. Marinsekreteraren hr Bernal Osborn ansåg allt det onda ha sin rot uti den dåliga organisationen af arm-öfverbefälet vid Horse Guards, och han tadlade isynnerhet det sätt hvarpå generalstaben tillsättes samt handeln med officersfullmakter. Han förklarade det orättvist, att göra hertigen af Newcastle ansvarig för de förderfiga följderna af ett system, som blifvit af underhuset fiera gånger sanktioneradt, och han beklagade att lord Russells utträdande hade sprängt kabinettet. Han skulle för sin del icke lemna det sjunkande skeppets besättning i sticket. Sir E. Bulwer Lyt on understödde Roebucks motion och ubredde sig öfver det felaktiga sätt hvarpå kriget blifvit fördt, hvarvid han isynnerhet framhöll den obetäinksamhet hvarmed man utan alla nödiga underrättelsers inbhemtande inlåtit sig på Krimexpeditionen och genom att skona Odessa, som var den ryska Krimarmåns förnämsta förrådsord, gjort dårskapen ännu större. Skattkammarkanslern Gladstone uppträdde derefter att föra regeringens talan, dervid han isynnerhet riktade sig mot hvad som blifvit yttradt om Aberdeens vägran att öfverlemna krigsministersembetet åt lord Palmerston, och yttrade han bland annat: Men nu är det alldeles icke af personliga konsiderationer som lord Aberdeen vägrat att efterkomma lord Russels begäran. Dennes förslag framställdes len 29 November, då bland alimärheten icke förefanns ringaste missbelåtenhet med krigsministerns förhållande (Flera ledamöter hördes bestrida detta). Jag vill yttra mig ävnu tydligare, ty jag vill ej att det skall synas som gäfve jag vika för dessa protester. Då hade hertigens af Newcastle sträfvanden att orga nisera expeditionen förvärfvat sig landets 1:fliga beröm. Detta var icke blott landets åsigt, utan äfven lord Russells egen, ty ännu i början af November skref han till hertigen af Newcastle för att lyckönska honom till hans förhållande, och han yttrade dervid att hertigen gjort ållt som var möjligt. Mellan afslutandet af korrespondensen med Aberdeen den 3 Dec och parlamentets öppnande ligger emellertid en lucka, hvilken lord Russel underlätit att fylla. Det förtjenar dock blifva bekant, att vid en den 16 Dec. hållen kabinettskonse!j förklarade lord Russell pi en fråga af Aberdeen, att han nu hade ändrat sin tanke i afseende på krigsministeren. Han förklarade att denna meningsförändring blifvit föranledd af ett samtal som han haft med en högt uppsatt, uti militärfacket ganska väl bevandrad och för milivärrefor men benägen person. Genom denne vän hade han blifvit öfvertygad, att tidpunkten icke egnade sig för reformer. Häraf hade nu Russells samtliga kolleger dragit den slutsats att han definitift öfvergifvit sitt förslag, och de hade ej nägon aning om att någon meningsskiljaktighet angående militärangelägenheter. na egde rum mellan honom och dem Hr Gladstone öfvergick derefter till belysning af frågan om härens tillstånd på Krim och sökte adagalägga att det för närvarande började förbättras, ty kläder och baracker hade ankommit och sjukligheten aftog; jernvägsarbetet skulle snart börjas, och general Canrobert har ställt ett antal franska soldater till lord Raglans förfogande, för att underlätta engelsmännens tjenstgöring i löpgra varne, så att de sednare erhållit en förstärkning af 4 å 5000 man. Hvad angår de tjenstbara britiska truppernas styrka, så utgjorde den 28,000 man, oberäknadt den 3—4000 man starka matrosbrigaden. Att, det oaktadt, sakernas ställning i många hänseenden är förskräcklig och hjertslitande kunde cke bestridas, och frågan är nu endutt utt efterforska orsakerna dertill och tillse hvad som är oundvikliga följder af kriget och hvad som är en följd af menskliga fel. Att orsaken ligger uti den sparsamhet som under fredsid iakttagits med afseende på bären och flotjan kunde han icke medgifva, ty en budget af 14 millioner under fredstid är betydlig vog. Hr Gladstone bestred vidare att klimatet på Krim skulle vara så farligt, att man redan at denna anledning skulle ha uppgifvit all tanke på en expedition mot Sebastopol; att man cke tag.t cch förstört Odessa hade sin grund så väl uti tillbörligt afseende på mensklighetens bud som uti den omständigheten att stalen i alla fall icke kunnat försvaras mot rysarne; att fel blifvit begångna i krigsminiterens ledning medgaf han, men framhöll å undra sidan de flera förbättringar hvilka nyigen blifvit vidtagna uti detaljerna af härens itrustning och organisation; att häre s proriantering icke blifvit försummad, bevisade de tora förråder som finnas i lager uti Balalava, och det är icke krigsministerns fel utt de icke blifva använda; fordrar n an åter tt lord Raglan skall återkallas emedan transorten mellan Balaklava och lägret icke kunlat med lätthet verkställas, så fordrar man ågot som regeringen i betraktande af lord laglans lysande bragder icke kan efterkomma itan att begå en orättvisa, som, då Jen skett, kuile på det skarpaste tadlas af den allmänna pinionen. I öfverhuset tillkännagaf lord Aberbeen kainettets afgång, och han sökte dervid, genom änvisande på den allmänna ställningen så nom som utom landet, ådagalägga, att hans ninistere ej försatt England uti ett så förtvifadt läge som man velat låta påskina. HerRR NN a

17 februari 1855, sida 2

Thumbnail