Aftonbladet – 16 februari 1855, sida 3

Article Image
RÄTTEGÅNGSocm POLISSAKER Svåra följder af verkstäldt beslut att gifva en person stryk. . Drängarne Johan Albert Danielsson i Sjötorp och Carl Nilsson i Kisebost hade den 27 December 1852 så väl före som eftermiddagen gätt sysslolösa under förplägning med bränvin. På aftonen kommo de till byn Gryssås och besökte bonden Daniel Pehrssons hus, efterfrägande dennes dräng Jonas Petter Svensson, som dock ej tefanns hemma. De qvardröjde någon stund hos Daniel Pehrsson, som bjöd dem mat och bränvin. Jonas Petter Svensson hemkom och blef genast förplägad med bränvin, som blifvit af Johan Albert Danielsson och Carl Nilsson medfördt, hvarefter Jonas Petter Svensson äfven bjöd bränvin. Om kring klockan 7 på aftonen gingo dessa tre till bon den Johan Petter Danielssons stuga för att träffa dennes dräng Carl Johan Svensson, hvilken ock kom ut och följde dem tillbaka mot Daniel Pehrssons gärd. Härvid uppkom något handgemäng emellsn Johan Albert Danielsson och Jonas Petter Svensson, hvilken sistnämnde derpåskyndade in i husbondens stuga, hvarifrån han snart äter utkom beväpnad med ett vedträd och sprang omkring såsom om hah sökte efter någon person. Han gick fram till Johan Petter Danielssons stuga, bultade der på fönstret, ropande på drängen Carl Johan Svensson under mycket buller; och oljud. Johan Albert Danielsson och Carl Nilsson, hvilka emellertid hade dragit sig ia i ett redskapsskjul, framträdde nu, beväpnade med hvar sin påk af ungefär 1!V, alns längd och 2 tums tjocklek. Utan någon ordvexling anföllo de med slag af päkarne Jonas Petter Svensson, som under detta våld föll till marken. Dä, straxt efter det väldsverkarne. aflägsnat sig, folk tillkom för att taga vård om Jonas Petter Svensson fanns denne liggande orörlig, särad i hufvudet. Utan ett hafva återvunnit sansaingen dog Jonas Petter Svensson 3 timmar derefter. Vid obduktion anmöärkles flera sär ä hufvudet, med spricka i hjessbenet och blodutgjutning i hjernan. Läkaren invtygade, ait Jonas Petter Svenssons död varit omedelbar följd af det yttre våld som förorsakat sprlekan i hufvudskälen. Vid ransakningen inför Handbörds häradsrätt med Johan Albert Danielssor och Carl Nilsson, tilltalade tör det begängna dräpet, hafva dessa förmält, att Jonas Petter Svensson gifvit första anledningen till osämjan derigenom att han, straxt efter det Carl Johan Svensson utkommit och jemte de öfriga gått mot Daniel Petterssops gård, skall utan nägon föregängen tvist anfallit Johan Albert Danielsson och omkullslagit honom, så att, på hans rop, Carl Nilsson måst skynda till hans biständ. Under det Jonas Petter Svensson frän sin busbondes stuga hemtade vedträdet, hade de tilltalade, för att uppsöka Carl Jo-. han Svensson, hvilken under förutnämde handgemäng aflägsnat sig, gått in i redskapsskjulet. Då Jonas Petter Svensson utkommit försedd med vedträdet och tagit vägen mot Johan Petter Danielssons stuga, hade de tilltalade förmodat hans afsigt vara att föröfva våld ä Carl Johan Svensson. Efter fattadt beslut att ndra sådant och. att straffa Jonas Petter Svensson för hans onda afsigt, men icke för att skada honom till lifvet, hade de tilltalade tagit de iredskapsskjulet befintliga påkarne, gått efter Jonas Petter Svensson och vid det denne vände sig emot dem tilldelat honom slag med påkarne. Angående hvarderas delaktighet i detta våld voro de: tilltalades uppgifter i öfrigt skiljaktiga. Johan Albert Danielsson har nemligen förmält att bägge de tilltalade varit lika delaktiga i misshandlingen, bägge med påkarne slagit Jonås Petter Svensson så väl å hufvudet som å kroppens öfriga delar samt, efter det Jonas Petter Svensson af de första slagen fallit till marken, fortfarande med påkarne slagit honom så länge de tilltalade sädant förmått. Deremot har Carl Nilsson, med uppgift att.han efter de första påkslagen fattat Jonas Petter Svensson i kragen och fällt honom till marken samt sparkat honom i ryggen och på ena låret, påstått sig icke hafvå gifvit något slag å hufvudet utan endast på ryggen och icke eller slagit så hårdt att Carl Nilsson kunde anse sig hafva bidragit till den dödande påföljden, men deremot skådat hurusom, efter det Carl Nilsson dragit sig undan och upphört med all misshandling, Johan Albert Danielsson gifvit flera slag, af hvilka en del träffat hofvudet. Sednare underjransakningen har Carl Nilsson

16 februari 1855, sida 3

Thumbnail