Aftonbladet – 16 februari 1855, sida 2

ter mot 4!) af utsko förslag att sätta Sällsnds iskop (Danmarks erkel p!) på fastgage ar 5000 rs biskop på dito af 3600 rdr). m ni ser, pre!aterna in p: lifvet Det väcker visserligen oro, i ätskila rätt kristliga sionen, sisom stftsprosten Trydes h andras, men hvad vill man göra? Tiden är i d 1 ond, mycket ond. Ils sont passås, ces jours d Ses sv. En länge väntad modifikation inom franska sabinettet har nu kommit till stånd, i det nittillsvarande handelsministern Magne blifvit inansminister, efter den i anseende till sjukighet afgångne Bineau, och statsrådets vicepresident Rouher efterträdt hr Magne såsom ninister för åkerbruk, handel och allmänna arbeten. Samma dag prias Napoleon anlände till Paris innehöll Monitören en not, som synes vara ämnad att rättfärdiga prinsen iör det han lemnat krigsskådeplatsen. Monitören förklarar uttryckligen, att Frankrike ej kommer att sända några specialkomnissarier till Wien vid de konferenser som der kunna komma att öppnas. Kejsaren, heter det, är så fullkomligt nöjd med de tjenster hr de Bourgueney gjort landet, att ban icke finner någon anledning att icke under alla entualiteter örixo honom att representera sin politik. Officiella bladet vederlägger äfven en il. Journal de S:t Petersbourg förekommande uppgift, att de Tyska fångarne på ön Aix icke skulle behandlas väl. Uti de politiska kretsarne i Paris sysselsatte man sig mycket med den preussiska generalen Wedels mission till franska hofvet. utan att man dock kommit till något tillförlitligt resultat i afseende på ändamålet med denna mission. Bland andra gängse rykten var äfven det, att afe.utandet af ett fördrag mellan vestmakterna och Portugal, liknande det med Sardinien afslutade, skall vara nära förestående. Portugal skulle uppställa en bär om 12,000 man. Äfven med Spanien sägas underhandlingar i samma syfte vara å bane. På myntet präglas en medalj till minne af national-lånet. c 1 1 i FRANKRIKE. 1 f ? l f ENGLAND, De i dag hitkomna engelska bladen omfatta de dagar under hvilka ministerkrisen fortfor och redogöra för underhandlingarnes gång och partiernas och de mera framstående personligheternas förhållanden derunder. Lå nu emellertid resultatet är kändt och ministeren konstituerat sig, hafva naturligtvis dessa föregående dagars händelser förlorat största delen af sitt intresse. bland saker som under dessa dagar förekommit i parlamentet märker man äfven ett yttrande utaf en af amiralitetslorderna, lord Berkeley, hvilken försäkrade att i Balaklavas hamn nu allting befinnes förträffligt ordnadt. De privatkorrespondenser derom som blifvit offentliggjorda förklarade lorden innehålla öfverdrifter. Underhuset har antagit den af regeringen framlagda billen om gillande af det med Förenta Staterna afslutade fiskerifördraget. Det säges vara i fråga att på Helgoland sammandraga och exercera den främlingslegion som skall värfvas. En löjtnant skulle i dessa dagar dit afgå för att med biträde af sappörer der uppslå träbaracker för trupperna. Det påstås emellertid att värfningarne hittills gått trögt. Underhuset har voterat en särskild tacksägelse åt general sir de Lacy Evans. TYSKLAND. Preussen Den 6 dennes slutades i andra kammaren debatten om förbudet mot främmande papperspenningar. I 83 förbjudes vid 50 thirs straff att utgifva fremmande papperspenningar, och i 4 bestämmes att lagen skall träda i kraft den i Jan. 1856. Undantag kunna göras för särskilda slag af papperspenningar efter öfverenskommelser med vederbörande regeringar. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves den 5 Febr.: Om början af fredsförbandlingarne förnimmer man nu en ny version, enligt hvilken vestmakternas närmare bestämda fordringar ännu en gång skulle skickas till Petersburg, för att der erhålla ett ovilkorligt antagande, och att innehållet af svaret skulle vara bestämmande i afseende på förhandlingarnes början. Emellertid berätta Wienertidningarne att icke blott Belgien med det första skall sluta sig till alliansen, utan äfven Holland och Danmark, hvilkas sändebud på grefve Buols sednaste soire varit föremål för hans synnerliga uppmärksamhet. Wienerpressen tillägger dessa soirger en stor politisk betydelse. Bland ryssarne i Wien cirkulerar det ryktet, att kejsar Nikolaus befallt Menschikoff att kosta hvad det kosta vill inom kort söka bemäktiga sig Balaklava och Eupatoria, innan de allierade hinna att allt för starkt befästa sig på dessa punkter. Börgsenhalle har underrättelser från VWarschau af den 6 Febr., som innehålla motsatsen af hvad Kreuzzeitung förut meddelat; det heter nemligen i förstnämnda blad, att betydliga ryska truppmassor koncentreras mot den österrikiska gränsen. Från Wien meddelas den 5 dennes såsom autentiskt om resultatet af de militära konferenserna emellan fältmarskalk Hess och den franske generalen Letang samt af den österrikiske generalen grefve Falliot-Crennevilles specialmission till Paris: att Frankrike, i öfverensstämmelse med offensiv-alliansen emellan Österrike och vestmakterna, har åtagit sig att skicka en 80,006 man stark kår till Österrike Begge utstötte slutligen ett hemskt, genomträngande skri. Hör oss, hör oss! utropade Phili a ON a Lr