Aftonbladet – 14 februari 1855, sida 2

räcker till för allt, och det är bättre att göra l: en så grundlig bekantskap med ett af de gamla språken att man. kan draga 1 hytta af detsamma, än att få en ytlig och deri före mnästaän oÅyitig bekantskap med Hera. ! Dent gamla grekiska litteraturens företräden i. äro tillräckligt erkända; men då man ställer språkets vigt för den allmänna bildningen ij jemnbredd med Tletinets, förbiser man att la-; tinet äfven har en nyare litteratur, vida större och i vissa hänseenden till och med utmärktare än den gamla (Baco, Cartesius, Leibnitz, Newton, Linne m. 1.) att denna nyare latinska litteratur i alla hänseenden är den nyare grekiska (Byzantinska) vida öfverlägsen, samt attlatinet ända intill denna dag oatbrutet haft en direkt inflytelse på hela den vest-europeiska bildningen, hvilket ej i samma mån gäller om grekiskan. Vi ånge det derföre nödigt att uppskjuta detta språk till de klasser, som motsvara det gamla gymnasium, då de ynglingar som erhålla dispens från detsamma också vunnit den mognad, att de utan svårighet kunna sysselsättas med praktiska öfningar i andra ämnen utan att undervisningens gemensamhet i det hela derigenom behöfver upphäfvas. Dessa öfningar, som i elementarläroverkets högre afdelningar i vidsträcktare mån än hittills böra användas, och hvarigenom den öfverklagade svårighetenatt på ändamålsenligt sätt sysselsätta de dispenserade häfdes, kunde, med bibehållande af elernentarläroverkets karakter af allmän medborgerlig undervisningsanstalt, dels-bestå i matematikens tillämpning på mekaniska och fysiska frågor (hvarjemte äfven landtmäteriinstrumentens användninz ute på marken skulle vara af stor nytta) samt i kemiska laborationer, dels ilinearoch perspektiv-teckning samt i skriföfningar såväl i modersmålet som i de främmande moderna gpråken. Men om den bestämmelse svenska elementarläroverket genom de sednaste af både konung och ständer fattade beslut erhållit, att bibringa grunderna ej blott af den gamla klassiska utan ock af den nyare 8. k. medborgerliga bildningen, skall blifva en sanning, är det oundgängligt att den sednare erhåller all den omvårdnad som den förra hittills nästan uteslutande åtnjutit. Likasom särskilda lärareplatser med större fordringar å vitsordad skicklighet och med bättre lönevilkor finnas för hvardera af de gamla språken, borde äfven samma eller motsvarande fordringar och förmåner stadgas för lärarne 1 de moderna. Egna därostolar för såväl de germaniska som de romaniska språken borde derföre också inrättas vid vära universiteter, likasom det redan längesedan skett i andra länder. Äfvenså borde en särskild lärare för fysik och kemi tillsättas vid hvarje fullständigt elementarläroverk, då en enda lärare omöjligt kan medninna att meddela fullständig undervisning så väl i:dessa ämnen som i naturalhistorien, äfven om han skulle vara nog lyckligt utrusted för att omfatta alla naturvetenskapens olika grenar. Likaledes är det nödigt att elementarläroverken sättas i tillfälle att anskafta de särdeles för den fysiska och kemiska undervisningen nödiga apparater, för att ej tala om glober och kartor, hvarmed många af våra skolor äro ganska illa försedda. Angående det kunskapsmått, som det allmänna elementarläroverket bör kunna meddela, vilja vi blött anmärka att det måste bringas derhän att särskild undervisning och nya examina hvarken vid tillämpningsskolorna eller vid universiteterna må behöfvas uti de ämnen, som icke stå i oskiijaktigt samband med det särskilda fack, bvåråt hvarje lärjunge egnar Isig, och att sålunda t. 2. för den Medicinska kursen lika: litet gågon akademisk examen borde komma i fråga i afseende på latin, grekiska, matematik och historia, som för den juridiska uti grekiskan, matematiken och naturvetenskaperna. En professors tid kan bättre användas än på ideliga förhör uti vetenskapens elementer, och studenten kan med sitt blifvande lefnadsyrke för ögonen ej betrakta dessa vid universitetet återkommande skolstudier annorlunda än som ett nödvändigt ondt, hvilket han måste söka att med minsta möjliga besvär slå sig igenom. Den 8. k. krigsakademion borde följaktligen också, i enlighet med hvad ofta och äfven af utmärkta militärer blifvit yrkadt (jfr Tankar röra deMilitär-undervisningen, af Henning Hamilton. Stockholm 1842)), från sin nuvarande form förvandlas. till en rent militärisk bildningsanstalt, der ingen borde få inträde som ej redan hunnit förvärfva den för statens civila tjenstemän erforderliga elementarbildning. Då militärer ofta intaga de högsta civila -embeten och deltaga uti de vigtigaste lagstiftningsärendens afgörande, tyckes det vara allt skäl att äfven af dem fordra samma I bildning: som afden verkställande maktens underordnade organer. Käsernlifvets vådor, särdeles för den tidigare åldern, och oförenlighet med: det lugn som grundligare studier . fordra, vore dessutom tillräckligt skäl attönska, det denna s. k. krigsakademiv (för gossar!) antingen måtte helt och hållet förändras eller !också förenas med artilleriläroverket på Marieberg, hvarigenom äfven en ganska betydlig besparing för statskassan skulle kunna vinnas; ty Carlberg är, i förhållande till lärjungårnes antal; flerfaldigt dyrare än någon annan skola i Sverge. Mer än femtio år hafva förflutit sedan statsmakten åter begynte att taga direkt vård om ; ÅA odelez:: dur or sr ms Kr VR