Aftonbladet – 10 februari 1855, sida 3

Tjenstgöringen i de gyttjiga löpgrafvarne har i alla lägren förorsakat en ny sjukdom, som har mycken likhet med kylsår, men ur mycket farligare, ty de angripna lemmarne få snart kallbrand, och denna kallb:and griper så lätt omkring sig i kroppen, att patienten inom få dagar dör i de förfärligaste plågor. Amputationer ha visat sig vara ändamålslösa. Våra fötter lida mycke , och det finnes knappast en soldat som icke har förkylda fötter. Det är icke underligt, ty att få skodonen torra kan här icke komma i fråga; skodonen ruttna vida mera än de slitas genom brukning. Snön låg från den 4 till i går nästan fotsdjup, och sedan i går, då det snöade hela dagen, har den blifvit dubbelt så djup. Då den töar i solskenet och vid lä.ereldarne, genomtränger den lädret, som om det vore läskpapper, ty tran eller talg till irsmörjning finnes ej att tillgå. En del :f manskapet flätar sig nu ytterskor af vass; fördelaktigast visade sig dock, om än blott för få timmar, att kring fötterna vira lumpor af kläder, ett surrogat för kautschukskor, hvilken uppfinning likväl icke tillhör oss utan osmznerna. Med vår armåförvaltning är det ännu ganska sorgligt stäldt; likväl kan man antega, att äfven den en gång omsider skalt blifva förbättrad; ty de franska veteranerna ha försäkrat oss att äfven de vid de första fälttågen i Algier icke hade den bästa utrecning; denna hade först genom de aigierska krigen kommit i det exemplariska skick hva-i den nu befinner sig. RE