Aftonbladet – 9 februari 1855, sida 2

mierminister skulle utöfva det mest välgörande in: flytande på den allmänna ledningen af angelägenheterna. — — Krigsministern kan dessutom icke på samma gång vara underhussts ledare (härmed förstås den af regeringens ledamöter, som företrdesvis förer bennes. talan inför underhuset), en post hvilken naturligtvis skall tillfalla lord Palmerston såsom förste skattkammarlord, och redan detta är ett afgörande argument, som förbjuder öfverlemnandet åt lord Palmerston af något af de mera arbetsamma departementerna De åsigter, som slutligen gjorde sig gällande vid ministerens bildande, synas ha varit ungefär öfverensstämmande med den sålunda af Times uttryckta mening. Morning Post, som anses vara Palmerstons organ, försäkrar, att kejsaren af Ryssland fortfarande yrkar på tillträde för Preussen vid de konferenser, som skola öppnas i Wien. Om således,, tillägger bladet, Preussen enständigt vägrar att biträda Decemberfördraget, och Ryssland å sin sida vidblifver sitt yrkande, så blifva alldeles inga konferenser af i Wien. Den nu afgångna ministeren hade utarbetat och ämnat förelägga parlamentet en bill angående tidningsstämpeln, om hvilken bill Economist förmäler, att den haft för ändamål att afskaffa icke blott tidningsstämpeln utan äfven registrationsafgifterna och kautionerna, samt tillåta tidningars spridning i hela landet mot erläggande af enkelt postporto efter vigtberäkning (1 penny för 4 uns). Morning Chronicle berättar, att i marinklubbarne det rykte är gängse, att den nuvarande varfskommendanten 1 Portsmouth, konteramiral Martin, skall vara utsedd till sir Charles Napiers efterträdare i befälet öfver Östersjöflottan. Konteramiral Michel Seymour skulle kommendera under honom såsom andre befälhafvare. Den byggnad i Woolwick uti hvilken bomberna för lancasterkanonerna tillverkades, nedbrann den 28 Januari, dervid machineriet något skadades. Enligt officiel berättelse hafva statsinkomsterna under år 18354 utgjort 59,946,192 , utgifterna 56,737,132 , så att vid räkningens afslutande den 5 Januari förefanns ett öfverskott af 3,209,050 . TYSKLAND. Preussen. Hr v. Usedom hade redan den 31 Januari återkommit till Berlin. I stället för hr v. d. Pfordten hade konungens af Bayern flygeladjutant öfverste v. d. Tann (bekant från slesvigska kriget) ankommit till Berlin och haft audiens hos konungen. Amiral Dundas har passerat genom Berlin, der till hans ära var föranstaltad en diner hos engelska ambassadören lord Bloomfield. MinisterieHa korrespondenter från Berlin påstå att franska utrikesministern skickat en depesch till Frankrikes representanter vid de tyska hofven, hvari han uppmanar dem att söka verka derhän att österrikiska depeschen af den 14 Jan. gör tillbörlig verkan och kejsar Frans Josef blir utsedd till förbundsfältherre, och att i sådant fall lofva de smärre tyska staterna skydd och garantier från Frankrikes sida. Frankf. Postzeit. förklarar emellertid denna uppgift. vara alldeles ogrundad. Bayern. Från Minchen skrifves den 28 Jan., att lagförslaget rörande en kreditbevillning till srmåns mobilisering redan den följande veckan troddes skola förekomma i kamrarne, emedan regermgen önskar saken så fort som möjligt afgjord. Utskottet har tillstyrkt förslagets antagande, ehuru med någon minskning i penningebeloppet. I andra kammaren behandlades d. 23 Jan. klagomål af redaktören för den upphörda sNärnberg Kuärier,, dr Feust, öfver kränkning af grundlagsenliga rättigheter,, Sedan bladet nemligen för alltid blifvit konfiskeradt i Närnberg, blef redaktören, utan att vara straffad för tryckfrihetsbrott eller öfverträdelse af presspolislagen, äfven förvisad från -taden. Stadskommissariatet i staden beledsagade förvisningsbeslutet med den förklaring, att bladets fientliga bållnng emot regeringen dertill vore orsaken; Regeringen Mittel-Franken, hos hvilken Feust besvärade sig, stadfästade förvisningen och citerade derjemte en bestämmelse i hemvistlagen, enligt hvilken hvarje bayrare kunde med afseende å allmänna lugnet och ordningen förvisas från ett ställe der han ej hade hemvisträtt. Inrikesministern stadfästade slutligen domen på grund af ofvan omförmälda lag. Som man kunde förnitse blef debatten mycket häftig, så att justitieministern en gång såg sig föranlåten att förmana kammaren till samma objektiva lugn, som den några ögonblick förut visat vid slutlig behandling af Lex anastasiana. Utskottet tillstyrkte att förklara klagomålet grundadt, och ordföranden professor Lassaulx motiverade utlåtandet med energi. En ukramontan talare, Sepp, hvilken de ofta förekommande .beslagen på Volksboten, isynnerhet tycktes förbittra, dundrade mycket emot polisens sätt att handhafva tryckfrihetslagen, drog äfven in i debatten press-kartel-traktaten med andra regeringar, hvilken förekom honom. monstruösj isynnerhet med afseende på Ryssland. Man kunde hädanefter icke ens mera säga huru man i Ryssland undertryckte katolikerna; han ville icke hafva detringaste gemensamt med Ryssland, icke ens en karteltraktat; och betackade sig for knutregementet. Justitieministern protesterade mot slika opassande utfall emot främmande makter. — Friherre Lerchenfeld tillbabavisade den af inrikesministern framställda åsigt att kammaren icke var kompetent att behandla frågor, derigenom att han anförde skäl från författningen och den deri innefattade rättigheten att klaga. Flera jurister framhöllo, att andra och syn-j:? nerligen tredje instansen stadfästat statskomTiigktariatate hnglnt AKnkhäda: föllalelnan fa