Aftonbladet – 9 februari 1855, sida 2

God afton, abbå Chavigny!... tjenarinna, abbe Chavigny! utropade begge, på en gång. God afton, Suzon, god afton, Suzetteln svarade abbån, till hälften andäktigt och till hälften illparigt samt blinkade med ögonen. Förtjusande barn, vi önska kaffe, men så hett som edra älskares bjertan., Medan han talade slog han sig ned på en bänk. Philip rynkade ögonbrynen. Jag ber dig, Chavigny, sade han missnöjdt, tänk då på den drägt du bär. Passar det för en abbå? Abbå in minoribusn, afbröt honom Chavigny; glöm aldrig det, Philip. Jag är just så mycket abb som behöfs för att bära den här hatten och lilla svarta kragen; ack om jag ändå snart slapp bela den gatans kostymen! men det vore att ge min beskedlige onkel dödsknäppen; jag har nog förargat honom tillräckligt med min flykt tll Paris för att slippa seminariet; jag må då gerna behålla den, eftersom det gör den förtröfflige gubben så mycket nöje; näst herr de Retz har jag den minst andliga själ i verlden; och för öfrigt, min bästa Philip, skall en. verklig abbe ha inkomster;. har jag några inkomster jag? Min börs är platt som herr la H rpes poesier Hu:u kommer det tll? Den var ju ganska väl försedd för några dagar sedan.n Jo, ser du min bäste Philip, det var då det... men poeten är, som en af Grek!ands vise säger, ett lättsinnigt ting, och som jag smickrar mig med att vara en värdig son af Pindas och Cythere, är jag i jemt gräl med pecningen. Jag gaf i går ut mina tre sista ecus för att gifva lilla fru Bonnard en serenad; du vet — min procentares hustru, en förtjusande qvinna, i hvilken jag är kär änd. till galenskap... Apropos Lussan, jag håller på att göra henne ef aktostik; kan du bjelpa