Aftonbladet – 7 februari 1855, sida 2

ättning för den skada andras kreatur förorsaka. Då r brukspatron O. L. Geijer härefter hemställde om cke, i afseende å stängsel uppå stadsjord, den af Rikets Ständer antagne och at sällskapet biträdde rincip borde, utan alla modifikationer eller undanag, blifva gällande, vann detta förslag sällskapets nhälliga bifall Då tera af de särskilta länens hushållningsällskap anslutit sig till det förslag till unlerdånigt utlåtande, till hvars antagande Stockolms läns hushållningssällskap utfärdat inbjuding, meddela vi här nedan, efter Nyköpingspladet, de deruti föreslagna stadgarne: 1:o. Hägnad, som finnes uppförd i gränsen hem naa eller hemmansdelar emellan, .och som å bäda sidoz erkännes såsom räskillnad, — må, så vidt fasttällda rågängskartor ej finnas, icke borttagas förr in, genom lagligen dertill törordnad landtmätare, karta oifvit vederbörligen upprättad och fastställd öfver sålan råging, samt först efter sedan råskilnaden blifrit på marken med tydliga märken utstakad. 2:0. Jordegare, som vili på egen b-kostnad undersålla hagoad i rågängea mot en eller Sera af sina srannar, vare dertill oförhindrad, utan att dock dergenom biiiva fritsgen från den i lag stadgade skjllishet att taga värd om sina kreatur och ersätta den skada de förorsaka på andras egor. 3:0. Dä grannar ömsesidigt önska att fortfaranie vålla hägnader emellan deras angränsande egor, bör öfverenskommelse derom skrifdigen upprättas med utsättande af den tid den skall gälla. Sädan öfversnskommelse kan då den tilländalupit förnyas, men år ej upprästas hvarje gäng för längre tid än tio r. fall af dylikt aftai hägna bäda parterna till hälften vardera. 4:0. Vill jordegare bhägna och fordrar grannens leltagande, men denue deremot icke vill underkasia sig hägnadsbesväret, må det genom gode mäa afyöas, cm sådant bör honom åläggas eller icke, och i törra fallet till huru stor del, icke öfverstigande hälfen, samt för bur lång tid af högst tio är. Efter lenaa tids förlopp kan nytt föreläggande ske. 5:0. I fall, då bägnaden upprättas i enlighet med öreskrifterna i 3:dje och 4:de punkterna, sker dock lerigenom icke någon rubbning uti de allmänna stadganden som röra värd om kreatur och ersättning för den skada de kuona förorsaka, derest ej visas kan, att den som skadan lidit, sjelf varit dertill vållande genom uraktlåtenhet att oaktadt skedd påminnelse och varning, upprätta och underhälla den hägnad, bvartill han blifvit förbunden. 6:0. De gode män som skola afgöra frägor, rörande förpligtelse till deltagande i hägnadsbesvär, på sätt i 4:de punkten sägs, väljas till antal af fem på följande sätt, att två utses af hvardera parten, cch de fyra sälunda valde utse gemensamt den femte. Kunna de fyra valde gode männen icke förena sig uti valet af den femte, anmöäles färhällandet hos ortens kronofogde, som åter gör anmälan derom hos konungens befallnipgsbafvande i länet, hvilken i sådant fall utser den felande gode mannen. Tredskas nägon vid fråga om val till gode män, göres likaledes anmälan derom på sätt ofvan sagt är, och blive honom viss tid förelagd, till fullgörande af sin skyldighet härutinnan. Har han ej efter den tidens firlopp valt gode män, så beskaffade som nedan sä s;s, och som åiaga sig uppdraget, må konungens befeilningshafvande utse gode män i den tredskandes stäle. Gode männen välje inom sig ordförande. I afseende å behörighet att uti dylika frågor väljas till god man, gäller samma stadgaode som för val till gode män uti egodelningsrätt. — Gode mäns utslag skall för att vara gällande, uti häradsrättens protokoll inom ett år efter dess afkunnande intagas. TORRES SOSN SETT NSSEE EAA