ämnen, som vid sammankomsten väckte stör sta deltagande, var det af ständerna vid sednaste riksdag 1 underdånighet framställda för. slag till förändring uti stängselskyldigheten öfver hvilket sällskapet nu skulle afgifva yttrande. Ordföranden, landshöfdingen m. m. grefve H. Ha milton, tillkännagaf, att denna fråga under de sed nare dagarne utgjort föremål för öfverläggningar in om förvaltningsutskottet, som uppsatt en underdänig skrifvelse till H. M:t i detta ämne, hvilken skrifvelse nu upplästes. Härefter uppstod en liflig diskus sion. Flere röster höjde sig mot de många olämp liga bestämmelser, som vär nu gällande stängsel. stadga innehåller, fästade uppmärksamhet vid der stora skogsförödelse den framkallar, och önskade dess upphätvande, hvarvid en del talare voro af den me, ning, att Ständernas förslag i sin helbet borde an tagss; en annan och öfvervägande del deremot, anseende detta förslag alltför genomgripande och radikalt, slöto sig till den förändring uti stadgandena om stängselskyldigheten, som af förvaltningsutskottet var förordad. Slutligen godkändes förvaltningsutskottets förslag till underdänig skrifvelse, hvars hufvudsakliga innehäll utgöres af den önskan, att K. M:t med ändring af EK. k. den 23 Oktober 1850, täcktes stadge: Att stängsel-lag utgöres af by eller enstaka hemman och de angränsande egor, som i dess rågång möta. Att derest de flesta delegare, för hvilkas egor mera än hälften af den till stängsel-lag hörande hägnad sig belöper, öfverenskomma att stängsel eller viss del deraf ej urpföras eller hållas må, då skall sådan öfverenskommelse, som bör i vittnens närvaro skriftligen uppsättas och vederbörande delegare kungöras samt vid nästa ting hos häradsrätten företes, gälla under en tid af högst fem år, vid hvilken tids förlopp det må bero på delegarne att, i samma ordning besluta, huruvida densamma må upphöra eller blifva för all framtid gällande; delegare dock obetaset, att sine egor instänga, der han stängsel ensam hälla vill. Slutligen, och då ett allmännare begagnande af en oaturlig stängsel af stenmurar eller grafvar och vallar, försedde med lefvande häckar, för skogens besparande vore af väsentlig vigt, hemställer hushållningssällskapet, det K. M:t vid utfärdande af ny stängselstadga ville stadga sådana föreskrifter hvarigenom dylik stängsel än vidare, än genom 4 10 af au gällande förordning angående stängselskyldigheten redan eger rum, kunde uppmuntras och befordras. Skilnaden mellan Rikets Ständers beslut och hushällningssällskapets finner Östg. Corr. deri, att Rikets Ständer antogo den nuvarande stängselförfattningens upphörande säsom princip, och dess bibehällande säsom undantag, hvaremot hushällningssällskapet antagit författnicgens bibehällande såsom princip och dess upphörande såsom undantag. Christianstads läns hushållningssällskap hade den 26 sistl. Jan. äfven sammanträde, hufvudsakligen för att yttra sig i samma fråga. De derifrån. hitkomna tidningarne nämna i korthet, att diskussionen om stängselfrågan slutade med det resultat, att de närvarande förenade sig med den reservation, hvilken bondeståndet vid sistl. riksdag gjorde mot de 3:ne ståndens beslut i frågan, och som det uttryckte i underdånig skrifvelse till K. M:t; dock med den tillagda önskan från sällskapet att nuvarande stängselförordning måtte undergå en revision och en ny förordning blifva föremål för K. M:ts nådiga proposition till nästsammanträdande Rikets Ständer. Pluraliteten af de närvarande utgjordes af ledamöter af bondeståndet., Kronobergs läns hushållssällskap hade, enligt Nya Wexiöbladet, den 24 sistl. Jan. sitt il:sta årsmöte, hvilket bevistades af det största antal medlemmar, som någonsin vid dylikt tillfälle varit församlade. Nära 100 bönder voro närvarande. Flera vigtiga frågor omordades vid detta möte; men den vigtigaste var, här, liksom annorstädes, frågan om stängselskyldigheten. Hushällningssällskapet stannade enhälligt vid det beslut att i underdänigt utlätande till K. M:t afstyrka nådigt bifall till Rikets sednast församlade Ständers förslag om upphörande af stängselskyldigheten, hvarjemte sällskapet, delande de äsigter som uttalas i hedervärda bondeständets i ämnet aflätne underdåniga skrifvelse, och medgifvande, att en revision af nu gällande förordning är behöflig, ville i underd. annälla, att K. M:t täcktes vid instundande lagtima riksdag till Rikets Ständer afläta nådigt förslag till le förändringar i nuvarande stängselförfattning, som xunna finnas vara af behofvet påkallade. — Vid direktionens för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn årssammankomst den 27 Jan. redogjorde professor Huss å direktionens vägvar för denna inrättnings verksamhet under de 11 nånader som förflutit sedan den öppnades för sjukas smottagande. Sedan sjukvärdsanstalten öppnades, hafva ej mindre än 202 sjuka barn blifvit till vård emottagna, d. v. s. 18 i medeltal i månaden. Sjukplatsernas antal ir endast 30, men antalet af sjuka har oftast varit fver 30, emedan då omständigheterna varit ömmanle, 2:ne smärre barn fått ligga i samma säng. Af dessa 202 sjuka, alla från hufvudstadens olika örsamlingar, hafva 139 lemnat inrättningen friska ler förbättrade, några få obotlige; 35 hafva inom unstalten aflidit och 28 voro vid årets slut qvarligganle till detta år. Medeltalet vårdade för hvarje dag var varit nära 30 och vistelsedagarnes antal för hvarje varn har varit 48. Af de vårdade hafva 188 åtnjutit ri värd och 14 hafva erlagt betalning å 8 sk. bko ör dag. Antalet af sökande till inträde har varit 2 till 3 ånger större än möjligheten att emottaga, hvilket isar dels det trängande behofvet af en vårdanstalt för juka barn, dels den fattigare befolkningens benägenhet stt vilja söka bot för sina sjuka små, dels ock otilläckligheten af den nuvarande anstalten med 30 sängar ch att en anstalt med det dubbla, ja tredubbla antalet latser sannolikt ej ens vore tillräcklig för hufvudstalens hehof. Åldern, under hvilken barnen emottagas, har varit aelian 2 och 8 år; vid ömmande omständigheter ha deck härifrån undantag blifvit gjorda, isynnerhet uner . För att värda de 30 barnen hafva varit anställda: n föreständerska för sjukskötseln, en medhjelperska ll denna samt 3:ne sköterskor; dock har detta anal, då många af barnen varit svårt sjuka, ej varit lräckligt, utan extra biträde har då måst anskaffas. För den ekonomiska detaljen hafva varit antagnaj n förestånderska, en kokerska och en städerska. Sålunda hafva inalles 8 personer varit anställda för irden och skötseln af de sjuka barnen. Dessa alla afva varit uti inrättningens bröd. nämnbar förtjusning öfverföll henne hastigt. lon hade velat fly, men kände sig liksom stbunden, hon hade velat dölja sig för ho-: om, och likväl kände hon sig färdig att med :