Aftonbladet – 26 januari 1855, sida 2

Paris och Brissel af den 19, från Hamburg och Berlin af den 20 och från Köpenhamn af den 23 dennes. Rö ande förhandlingarne i Wien erfar man ingenting nytt, utom den pr telegraf meddelade underrättelsen att engelska och franska sändebuden i Wien skola erhållit nödiga instruktioner för börjande af underhandlingar. Man sysselsätter sig mycket med Preussens fordran att få deltaga i förhandlingarne, hvilken de trenne makterna icke synes böjd att efterkomma, om icke Preussen tillträder Decembertraktaten eller den utur densamma härflytande definitiva traktat, som enligt preussiska blad och korrespondenser kommer att afslutas i Wien. Ty märkligt nog synes man i Preussen nästan mindre in någonstädes tro på möjligheten af en nu förestående fredlig uppgörelse, till följd af Gortschakoffs förklaring. Afven från den österrikiska sidan uttalar sig misstroendet allt starkare. De vanliga halfofficiella artiklarne från Wien till Journal de Francfort accentuera allt skarpare, att det sednaste steg Ryssland tagit i Wien endast lemnar ett bevis för att Ryssland önskar fredsunderhand!ingar, men alls icke att det verkligen önskar fred, en fred som stode i öfverensstämmelse med de 4 punkternas verkliga anda och mening, och som ovilkorligt måste bli diametralt stridande mot hvad Ryssland hittills kallat för sina heligaste intressen. Samma korrespondenser framställa det äfven såsom ett ovederläggligt faktum, att ryska truppkoncentrationerna vid Österrikes gräns fortfara på ett sätt som stode kriget redan för dörren. Österrike har också alls icke uppgifvit sitt andragande om mobilisering, det påyrkar densamma med all kraft, och ehuru det nu i Voss. Zeit. å ena sidan uppgifves med anspråk på tillförlitlighet att Hannover i mobiliseringsfrågan beslutat följa Preussens exempel, så skrifves det å den andra från Frankfurt såsom ganska bestämdt, att Österrike för sitt andragande kan påräkna majoritet vid förbundsdagen. I österrikiska armen har, enligt en telegrafdepesch till Ind. belge prygelstraffet blifvit afskaffadt. Från krigsteatern inga nyheter af betydenhet; uppgifter om smärre utfall och rekognoceringar; fortsatta skildringar af engelska armåns bedröfliga tillstånd. Franska regeringen lärer ärna betydligt förstärka sin främlingslegion med Schweizare och organisera den på tvenne brigader, öfver hvilka schweizarne Ochsenbein och Ritter skola få befälet. — DANMARE. Förhandlingarne om riksrättsaktionen mot de afskedade ministrarne afslutades i folkethinget den 19 med antagandet af följande dagordning: Till följd af den af ministören afgi na förklaring att anstillandet af den föreslagna riksrättsaktionen skulle försvåra helstatsförfattningens genomförande i öfverensstämmelse med ministerens program och — att ministeren alltså från sin ständpunkt mäste finna anläggandet af nämnda riksrättsaktion icke vara önsklig, — samt i förtroende dertill, att ministåren genom ett lyckiigt genomförande af helstatsförfattningen kan afhjelpa de farliga följderna af det genom förordningen af den 26 Juli 1854 skedda brott mot Danmarks rikes grundlag, låter folkethinget för närvarande frågan om den föreslagna anklagelsen tills vidare hvila och öfvergår till dagordningen. Fedrelandet yttrar härom bland annat: Har folkethingets majoritet visat den nuvarande ministeren ett förtroende, som vi hoppas det aldrig skall förtryta, så är ä andra sidan den antagna dagordniogen så försigtigt affattad, att de afgångna ministrarne och deras vänner visserligen icke skola kunna betrakta den säsom en seger, Thinoget har nemligen icke blott grundat sakens uppskjutande på ministerens egna ord, utan vidfogat det uttalande att genom förordn. af den 26 Juli 1854 blifvit begånget ett brott mot Danmarks rikes grundlag; folkethinget har tills vidare uppskjutit att söka en dom från riksätten om förordningens giltighet, men det har i bestämda uttryck sjelf fällt en dom, att ett grundlagsbrott här egt rum ; det har tills vidare upp skjutit att söka straff mot upphofsmännen till nämnda förordning, men det har stämplat dem såsom förbrytare. En sådan moralisk dom har sin stora vigt; det är ett nytt och starkt misstroendevotum, satt på den, afgängna ministerens graf. Åtskilliga riksdagsmän från båda thingen, isynnerhet representanter från Jutland hade den 20 på aftonen ett möte, för att debattera om de ätgärder som vore att vidtaga för befrämjande af kommunikationsanstalterna på halfön, isynnerhet om anläggningen af en jernväg och ett elektriskt telegrafnät. En komitå nedsattes för bedrifvande af denna angelägenhet, bestående af etatsrådet Westenholz och landsthingsmannen Tang. Konferensrådet Raaslöff har definitift blifvit utnämnd till slesvigsk minister. FRANKRIKE. Af den i Monitören införda redogörelsen för resultatet af subskriptionen till det nya statslånet finner man, att det belopp af 2175 millioner francs som blifvit tecknadt, dock icke omfattar Algerien, Corsica och några andra aflägsna departementer. I departementerna hade 126,000 subskribenter tecknat sig för 777 millioner. I Paris ha 51,000 subskribenter tecknat sig för 1398 millioner. Denna siffra inbegriper den från England komna subskriptionen af 150 millioner, samt i Tyskland, Belgien och Schweiz tecknade 150 millioner. Enär allas deras anbud, som tecknat sig för större belopp än som motsvarar 500 fr, ränta, ej kunna antagas, så erhålla de genast tillbaka sina inbetalda förskotter. Monitören innehåller ett tillkännagifvande, enligt hvilket räntefoten på skattkammarobligationerna nedsättes med , procent. Af de offentliggjorda uppgifterna öfver statsAA felldae 8. Il amnmetaena sn dan i nn Aim nit hs mm (AR Fe pe nt EV JR PR OP DO NV 5 mM WW AA EA Hy et AR a FRK BOO DD KS BT PR JO OO: kh Ry ET ÅS TIMIM OLM Mm -— Hb (fA 2 HÖJQ MM AV AV ee