Aftonbladet – 23 januari 1855, sida 2

genom en splint från det af en bomb södersplittrade qvaterdäcket på Ville de Paris,, har i dessa dagar blifvit förd till Paris. Det förmodas att man ej skall behöfva aftaga benen. Ifvern att teckna sig för deltagande i det nya lånet har i Paris varit så stor, att man redan kl. 3 om morgnarne börjat bilda queu utanför finansministeren, och platser i denna queu hafva af de lycklige innehafvarne sålts till 50 fr. Bland subskribenterna på det nya statslånet befinna sig äfven lagstiftande kårens saratliga medlemmar. I senaten lärer med anledning af inkomna petitioner ha uppstått fråga om fastställandet af nya och försvårande vilkor för främlingars naturalisation i Frankrike. Bland mindre trovärdiga rykten, som varit utspridda på Parigerbörsen, är äfven det, att br Morny skulle i en politisk mission afgå till Wien, I dessa dagar skulle i Paris uppföras ett nytt stycke af Scribe, kalladt La Czarine, hvars hbufvudroll är skrifven för mill Rachel. BELGIEN. Från Wien skrifves, att hertigen af Brabant skall anträda en resa till Egypten. ENGLAND. I Westminster har hållits ett talrikt besökt meeting, der man antog en resolution, hvari uttrycktes, att man icke kunde undgå att lägga regeringens dåliga förvaltning samt myndigheternas försumbighet och likgiltighet till last en stor del af de lidanden, den sjuklighet och dödligaet som vore rådande i hären. Times håller det af andra engelska blad meddelade ryktet, att Preussen skulle stå i begrepp att biträda Decembertraktaten, för föga troligt och anser det vara flutet ur rysk källa. Regeringen har meddelat befallning, att 11 kompanier artilleri skola inskeppas til Krim. Bland dessa befinna sig två svåra fältbatterier. Hvarje kompani räknar 280 man. Times fortfar att anse det ganska sannolikt, att fred kan ernås genom de underhandlingar som nu äro i fråga att inledas. Detengelska bladet är äfven för ögonblicket särdeles moderat i sina anspråk på Ryssland. Det uppträder afgjordt emot den tanka, som finnes framkastad i en af lord Ponsonby i dessa dagar utgifven broschyr, att man nemligen skulle fråntaza Ryssland alla de besittningar det sedan 70 år eröfrat från Turkiet. Bladet förmenar, att om underhandlingarne skola hafva någon framgång, så måste man inskränka dem till praktiska, ändamål och icke förlora sig i hotelser och fordringar som ej kunna förverkligas. De praktiska ändamålen finner Times hufvudsakligen blott i upphäfvandet af den ryska öfvermakten i Svarta hafvet, men medgifver emellertid slutligen, att Sebastopols intagande och en inskränkning af de ryska krigsskeppens antal i Svarta hafvet är ett oeftergifligt vilkor för detta måls uppnående. Vid ett om några dagar inträffande meeting i Leeds skulle Cobden bålla ett tal öfver krigsfrågan, dock icke i sin egenskap af folkrepresentant, utan såsom mediem af fredssällskapet. Det berättas att på samma meeting kommer att föreslås en resolution om krigets energiska fortsättande. Det talas till och med om en adress till drottningen, hvari skulle påyrkas ett ministerombyte. På inrikesministern lord Palmerstons befallning har milis-artilleriet i Edinburgh blifvit inkalladt till tjenstgöring. Den bekante Gavazai uppträder i Times emot det piemontesiska alliansfördraget, hvari han finner ett förräderi å Sardiniens sida emot Italiens frihet och oberoende. Times berättar, att elektriska telegrafen till Bucharest nu är färdig och i verksamhet. Den kommer oförtöfvadt att utsträckas till Varna, Sulinamynningarne m. fl. orter. Lord John Russell har åter lemnat Paris. Han söges vid sin afresa ha uttalat sig mycket krigiskt och förklarat Sebastopols intagande vara nödvändigt. Economist, uttalar sig afgjordt till förmån för den ifrågasatta amerikanska bemedlingen emellan Ryssland och vestmakterna. TYSELAND. Preussen har, såsom förut är berättadt, vägrat att efterkomma den af Österrike ien not af d. 24 Dec. till berlinska kabineitet framställda uppfordran att låta mobilisera en del af armen. Svaret till Österrike, som afläts d. 3 dennes, skall enligt wirtembergska statstidningen hufvudsakligen innehålla följande: Preussen afslår formligen att nu företaga en mobiliseriog i öfverensstämnmelse med Österrikes uppfordring och att uppställa en truppkår vid den schlesiska gränsen, liksom det icke heller vill understödja ett andragande i Frankfurt om mobilisering af hälften af de öfriga förbundskontingenterna. Såsom det väsentligaste skälet härtill anföres, att Österrike 1 sin defensiva ställning alldeles icke är utsatt för någon fara, då man kan hysa full tillit till Rysslands fredliga tendenser och försäkringar. Preussen låter emellertid sig icke härmed nöja, utan tillägger dessutom i denna långa not, att Apriltraktaten blifvit afslutad för att återställa freden, men icke för att främja krigiska syften, att i den är föreskrifvet ett gemensamt uppträdande, hvilket Österrike icke alltid iakt agit, liksom det äfven gått långt utom stipulationerna i denna öfverenskommelse, då det med de andra makterna på egen hand afslutat traktater, som nästan belt och hållet upphäfva betydelsen af öfverenskommelsen d. 20 April. Preussen behöfde dessutom icke det rådrum af 36 dagar som Österrike medgifvit, för att mobilisera gina trupper. då det i tvsthet vwvidtaoit alla