Aftonbladet – 19 januari 1855, sida 2

erhöll betallning att genast träda 1 underhandling på grund af de framlagda hufvudpunkterna. Denna befallning är således åtminstone ett otvetydigt medgifvande från ryska regeringens sida, att de allierade makternas anspråk och de af dem uppställda vilkor äro rättmätiga, och att freden kan äterställas i öfverensstämmelse med de grundsatser som de städse förfäktat. Vi förbise icke den omständigheten, att vi hafva att göra med en motständare, som är bevandrad i alia diplomatiska konster och i afseende på deras anvåndande ingalunda öfvermättan samvetsgrann, och att Rysslands verkliga syfte icke så mycket är fredens återställande under billiga vilkor, som icke snarare upplösningen af den mäktiga koalition, som gär ut på att inom kort afiwvinga det en sädan fred. Hvad man ön föröfrigt må säga om fördraget af den 2 Dec., så är det dock säkert, att detta Österrikes förbund med vestmakterna i Petersburg gjort ett mäktigt intryck, att man der genast insäg den hotande faran af en brytning med Tyskland, för hvilken Ryssland utsattes genom detta fördrag, och att man med oväntad skyndsamhet hastade att åtminstone skenbart foga sig efter bestämmelserna i femte artikeln. Österrikiska regeringen jar på allt sätt ädagalagt sitt oryggliga beslut, att stå fast vid förbundets stora ändamäl, och att använda de till dess ernäende erforderliga medel. Om derföre detta antagande af fredsvilkoren blott är ett konstgrepp för att försvaga det Ryssland hotande förbundet, sä tro vi att detta försök skall stranda, och att Rysslands uppriktighet snart måste på ett afgörande sätt blifva ådalagd. — Det skulle i alla händelser illa anstå oss, som inlåtit oss på kriget för bestämda, skarpt begränsade syften, att efter ernäendet af hvad som var krigets väsentliga ändamål, vilja fortsätta det ännu en enda timma längre, och då engelska regeringen hittills fastställt gränserna för sin intervention gemensamt med sina bundsförvandter, så skall hon äfven nödvändigtvis deltaga i de beslut som dessa komma att fatta då detta mål blifvit ernådt. Vi kunna icke nog kraftigt tillbakavisa ett antagande, till hvilket ingen af de europeiska regeringarne någonsin bekännt sig — det antagandet nemligen, att detta krig skulle genom eröfringar eller revolutioner frambringa en s. k. revision af Europas karta, något bvaruti England åtminstone icke har det ringaste intresse. Tvärtom äro de engelska och franska regeringarne stolta deröfver, att kriget blifvit företaget blott för politiska ändamål; att ingen egennyttig bevekelsegrund dervid är med i spelet, att hvarken ärelystnad eller hämndbegär förmått dem till krig, och att det kan slutas när dessa politiska ändamål blifvit definitift uppnådda. Å andra sidan är det nödigt att, medan underhandlingarne pågå, om möjligt med dubbelt eftertryck och fördubblad skyndsamhet fortsätta de operationer som de förbundna härarne nu förehafva. De förbundna makterna hafva flera gånger förklarat att de hafva för afsigt att icke ingå på nägot förslag om fientligheternas inställande. innan preliminärerna till ett definitift fredsfördrag verkligen blifvit undertecknade, och en artikel i fördraget af den 2 Dec. innehåller ungefär samma bestämmelse. Engelska blad berätta, att den 27 December en läkare-konsultation egt rum i Scutari beträffande hertigens af Cambridge helsotillstånd, och att resultatet af rådplägningen blifvit, att hertigen erhållit det råd att återvända till England. Han lider af intermittent feber. Den bedröfliga erfarenhet man gjort på Krim, der en mängd ännu nästan i gossåren befintliga soldater genast efter sin ankomst : fallit offer för sjukdomar och ansträngningar, har föranledt öfverbefälhafvaren för hären att påbjuda, det tills vidare inga rekryter under I7 års ålder må värfvas. På de sista 10 dagarne har regeringen befraktat ytterligare 10 stora ångfartyg till trupptransport, så att regeringen för närvarande använder 178 privata fartyg, bland hvilka 67 ångfartyg. Times meddelar, att regeringen nu icke kan antaga några ytterligare sjuksköterskor för hospitalerna i Scutari. ngfartyget Candia, ankom den 8. dennes till Portsmouth med 144 sjuka och sårade ifrån krigsskådeplatsen. Den nyligen i Rom dekreterade trosdogmen har nu på kardinal Wisemans befallning blifvit proklamerad i alla katolska kyrkori England. Engelska blad säga, att enda anledningen till lord Russels resa till Paris är hans der vistande svägerskas insjuknande. Belfast Mercury meddelar, att municipalitetet i Belfast gjort cession, med 250,000 i passiva. TYSKLAND. Preussen. Preussiska sändebudet vid förbundsdagen hr v. Bismark anlände den 9 från Frankfurt till Berlin och hade genast audiens hos konungen. Preussiska första kammaren började den 11 åter sina stssioner. Lybecks senat har utfärdat ett förbud mot värfning till främmande krigstjenst. ÖSTERRIEE. Från Wien skrifves den 9 dennes: Grefve Westmoreland och hr de Bourqueney ha afskickat kurirer, för att af sina regeringar utbedja sig fullmakter för de fredsunderhandlingar som skola öppnas. Turkiska sändebadet har i går fått tillträde till konferensen. Det hufvudvilkor, som Ryssland 3å sin sida uppställt, skall erligt Ostd. Post vara att ingen punkt inflyter i fredsvilkoren, som kan träda cz2arens suveränitet i hans land för nära. Under denna sats, säger nämnde blad, kan förstås ganska mycket. Framförallt kan dermed syftas på Sebastopol, som under de båda konferenserna till följd af en viss känsla af konvenans, allsicke blifvit omnämdt. Förintandet af Sebastopol, förstörandet af ryska marinetablissementerna i Svarta hafvet, reducerandet af Rysslands sjömakt, allt detta vore en inskränkning af czarens suveränitet i hans eget rike. Österrikiska pressens fredsförhoppningar äro icke synnerligen. stora, man fruktar att det endast är Rysslands afsigt att vinna tid, mn Ar mt IA Vf äg ss oc jr mm mm Å RAL ee och ser i förklaringen om antagandet af de fyra punkterna endast en beredvillighet till underhandlingar, som komma att afbrytas så snart Ryssland ser några för sig gynnsamma chancer. aPresse yttrar: Vi vilja icke alldeles desavouera fredsförhoppningarne, men vi tro, att man icke bör förgäta, att genom den gynnsamma utgången af de förelöpande underhandlingarne ingenting annat blifvit vunnet, än att underhandlingar kunna begynna., Wanderer, är af samma åsigt och häntyder derpå, att det är fruktan för att se Preussen tvingadt till mobilisering, som föranledt czaren att åter söka inleda stridsfrågan i en ny phas. Ostdeutsche Post menar, att Sebastopols belägring numera förlorat en stor