Aftonbladet – 18 januari 1855, sida 3

Och sedan ? frågade grefven, då czarinnan teg. Ja sedan få vi väl se, sade Elisabeth leende. Men skynda nu förut och anmäl vår ankomst., , Ni förgäter ers majestät, att för att komma in i detta trolislott fordras det er skriftliga befallning. Ahb, det är sannt,, sade Elisabeth, och gick fram till sitt skrifoord. Denna gång varbhon alldeles icke trög till att skrifva, det behöfdes inga böner, inga föreställningar för att förmå henne dertill. Hon skulle se sin dotter, och huru skulle hon då kunnat finna det mödosamt att teckna några ord. Med samma penna med hvilken hon förut så ogerna undertecknat lyckönskningsbrefvet, skref hon nu på ett med hennes insegel förgedt papper följande ord: Grefve Rasczinsky skall släppas in. Elisabeth, Detta papper räckte hon grefven som tacksamt tryckte det till sina läppar. Ni kan engång för alla behålla detta papper, sade czarinnan, i det hon affärdade t:onom. Jag vet att jag kan hafva fullt förtroende tili er. Ni skall aldrig förråda eller sälja min Natalia. Aldrig, bedyrade grefven, i det han gjorde en afskedsbugning. Hastigt besteg han sin häst, i vildt galopp jagade han genom gatorna, och då han var ute på fria fältet der ingen kunde se eller höra honom, då drog han upp ur sin barm Elizabeths papper, och svängande d.t högt i luften, utropade han: Lycka till, lycka till! Detta papper än min talisman och min framtid. Med detta papper vill jag gifva er en kejsarinna, ) ryssar, och göra mig sjelf till er kejsare.n . -TJUGONDEFÖRSTA KAPITLET. DÖDEN AR MÅKTIGARE ÅN DE MÅKTIGE. Stunden kom slutligen äfven för Elisabeth