Aftonbladet – 18 januari 1855, sida 3

. Resa i Södra Amerika af CASTELNAU. (Forts. från AM Bj Araguays och Tocantins sammanflöde är en af dessa jordens punkter, som nu äro förlorade i ödemarker, men åt hvilka framtiden sannolikt har i förvar en stor kommerciel betydelse. Den intages i våra dagar af ett fäste, benämndt San Joao, en framskjuten förpost till provinsen Para. Kommendanten i fästet San Joao var en gammal portugisisk sergeant, som, vid straff af ett visst antal gisselhugg, lät kalla sig exeellens af sina underlydande, en rå och girig barbar, hvilken för egen vinst dolde den proviant som för garnisonens räkning sändes från provinsens hufvudort och lät sina utsvultna soldater betala sig värdet af det villebråd och den fisk, åt hvars fångande de, vid straff att dö af hunger, tvungos att egna hela sin tid. Det var derföre utan öfverraskning som Castelnau en tid derefter, då han for utför Amazonfloden, fick underrättelse om denne förhatliga och groteska excellens tragiska slut. Hans förbittrade soldater hade en dag bemiäktigat sig honom och en annan sergeant, som var hans blinda redskap, och sedan de fastbundit dem begge vid ett träd, med största lugn satt sig till doms öfver dem, låtit dem försvara sig, och sedan de dömt dem till döden genast arkebuserat dem. Expeditionen lemnade med glädje denna ogästfria ort och tog vägen uppför Tocantin, för att återvända till Gorjas. Under sin väg kunde den samla ytterligare bevis på den brasilianska styrelsens ömkliga karakter på dessa aflägsna punkter. Icke långt från Verrås, i en liten befästad ort kallad Carolina, funno de en kommendant af annat slag. Det var ett slags Don Juan, en blek och vacker ung karl af vid pass 24 år, som begagnade sig af sin makt endast för att förderfva och brutalisera den befolkning som ae —— RETT