Aftonbladet – 18 januari 1855, sida 1

SISTER IEEE TATE ne; melse. Att deremot, som den hvilande kongl. propositionen föreslår, under konungens lifstid, i följd af ett grundlagsbud, tillerkänna någon af de kungliga prinsarne konungslig makt och myndighet, strider uppenbarligen mot både den monarkiska principen i allmänhet och svenska regeringsformen isynnerhet. Och äfven om tronföljarens eller någon annan medlems af konungafamiljen beklädande med kunglig makt skulle, i anseende till vissa särskilda omständigheter, vid något tillfälle möjligen anses nödigt, så är det, efter vår tanka, ojemförligt bättre att ett sådant undantåg blir personligt och följaktligen beroende af representationens och konungens gemensamma beslut, hvilket kan när som helst vid tiksdag lagligen upphäfvas om det skulle befinnas vådligt, än att detinrymmes ifgrundlagarne, utan möjlighet sedermera till protest hvarken å folkombudens eller Konungens sida, med mindre än två på hvarandra följande riksdagars och storthingsbeslut eller en statskupp, hvarigenom en eller annan af de kungliga prinsarne afsättes från den enligt grundlagen af honom tillträdda värdighet. Ännu mindre kan det rimligen medgifvas, att, på sätt den kongl. propositionen innehåller, konungamakten skulle under konungens lifstid kunna blifva ambulatorisk inom hans familj, allt efter tycke och smak hos den ene eller andre prinsen, så att hans höghet A. vore kung den ena veckan, B. den andra, C den tredje o. s. v., allt efter som något hinder kunde uppstå för den ene eller andre att öfvertaga eller bibehålla riksstyrelsen; Ja, enligt den föreslagna ändringen i 43 R. F. skulle den ene prinsen som utöfvar konungamakten, om han reste till aflägsnare orter eller fill Norge, kunna förordna en annan prins till ordförande uti den i öfrigt aftrenne stasråd sammansatta regering, som hade sitt residens i Stockholm — och detta allt utan att ns något undantag finnes gjordt för den händelse, att någon af prinsarne tilläfventyrs vord bosatt i Ryssland eller annostädes utom riket, eller möjligen regerande furste i någon annån liten eller stor stat, hvilket under våra besynnerliga tider nog kan inträffa. Vi befara således att det allt för blinda dynastiska eller familjintresse, som kunnat förmå svenske statsrådet att föreslå konungen en så vidunderlig propositon som den hvarom här är fråga, i betydlig mån missräknat sig,! och tro, att det fördenskull fast heldre bör qvarblifva vid den gamla öm än något besvärliga ordningen, än att man, genom antagandet af den nya, i vida högre grad oregelbundna, skulle, såsom orspråket lyder, hoppa ur askan i elden., 3; Konstitutionsutskottets förslag om följande tillägg till 28 R. F. Konungen ege att genom naturalisation till svensk medborgare upptaga utländsk man i den ordhing och under de vilkor som uti särskild derom af konung och ständer gemensamt stiftad lag! bestämmes. Sålunda naturaliserad utländning njute samma rättigheter och förmåner som infödd svensk man, dock utan att kunna till ledamot af statsrådet utnämnas. Detta förslag har blifvit af samtliga riksstånden antaget till hvilande. 4, Samma utskotts förnyade förslag till det tillägg i 59 R. F. samt 27 I mom. R. O., hvarigenom stadgas, att konungens proposition om statsverkets tillstånd och behof samt dervid gjorda framställning hvad staten karl tarfva utöfver de ordinarie inkomsterna och hvilka behof genom bevillningar böra fyllas jemväl bör åtföljas af förslag huruledes sådant lämpligast ske kan. Godkändt af alla fyra riksstånden. 3. Angående den ändring i 68 g R. O., att revisionerna öfver stats-, bankooch riksgäldsverken hädanefter skola, i stället för hvartannat år, hållas hvarje år samt taga sin början den 15 Augusti, i stället för den 15 September. Förslaget om revisorernas årliga sammanträde är godkändt af alla fyra riksstånden; hvåremot, och då, i frågan om tiden, bondeståhdet bestämt denna tid till den 15 Augusti, men de tre andra stånden till den 15 September, votering härom måste anställas iförstärkt konstitutionsutskott, då likväl förstnämnde stånds mening gjorde sig gällande med 62 röster mot 17. 6. Samma utskotts förslag till det tilllägg i 95 g R. F. och 63 4 mom. R. O., hvarigenom dessa, i afseende å suppleantens för Rikets Ständers justitieombudsman rätt och pligt att inträda i utöfning af embetet, ställas i öfverensstämmelse med instruktionen för justitieombudsmannen, så att äfven i grundlagen uttryckligen stadgas att sådan suppleant eger utöfva embetet under den tid justitieombudsmannen kan vara af svår sjukdom eller annat laga förtall derifrån hindrad. Godkändt af samtlige riksstånden. (Forts.) SNS SEN ANSE OSSE RR RARE