Aftonbladet – 2 januari 1855, sida 2

, , Utrikes Korrespondens-artikel. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 23 Dec. 1854. I adressdebatten, af hvilken jag förut gifvit er en resumå, lät hr v. Manteuffel förstå att regeringen ej önskade någon adress och detta var tillräckligt för högern för att såsom en man rösta mot adressen. Uti kommitteen hade ministern ännu tydligare förespeglat kammarens upplösning, om en adress skulle beslutas. Hr v. Manteuffel förklarade äfven, i början af denna bedröfliga diskussion, att han under inga omständigheter kunde gifva några upplysningar öfver sakernas ställning, och sedan han hade erinrat kammaren att Preussen lefver i fred med alla stater, satte han sig ned och teg. Denna brist klarhet och öppenhet utgör ständigt grundkarakteren i preussiska kabinettets politik. Förra veckan såg gåtan ännu dunklare och svårlöstare ut, för allmänheten åtminstone. Plötsligen hette det att hr v:. Usedom, en vän till prinsen af Preussen och hvilken sistliden sommar, då Bunsen och Bonin störtade, nästan blef tvingad att söka afsked (han var preussisk minister i Rom, men uppehöll sig vanligen i Berlin), att denne moderat-liberale, till gammal-preussiska partiet hörande hr v. Usedom fått i uppdrag en speciel mission till London. Fråga vore om ingenting mer : eller mindre än em särskild allians med vestmakterna. Så var den yttre versionen, som dock såsom alltid hade en särskild, egendomlig utläggning. Man erfor snart i intimare kretsar att Preussen egentligen för det närvarande ögonblicket icke ville ansluta sig till Decemberfördraget. Sjelfva fördraget väckte i dess närvarande lydelse inga synnerliga betänkligheter. Men Preussen fruktade de oundvikliga krigiska konseqvenserna af detsamma. och —LA 0 ste msm—