Aftonbladet – 2 januari 1855, sida 2

hafvas, gifva vid handen att striden under det närmaste tidskiftet skall antaga helt andra dimensioner, och att den ö:röindska frågan är på väg att blifva allmänt etropeisk och kanske företrädesvis vesterländsk, Sådana äro utsigterna för ingående årsskiftet. Under påtryckningen af de-stora allmänna händelserna var det ej att vänta att samhäöllenas inre utveckling skulle göra några mera synbara framsteg. I England måste reformbillen öfvergifvas, och franska folket har ualer den allmänna krigiska -hänförelsem måhända i mindre mån saknat tribunens öch pressens frihet. I Tyskland hafva de reaktionära krafterna som vanligt haft ett fritt fält för sin verksamhet; Bayerns regering äri full fart att åt sitt land beskära en ståndsförfattaing efter den gammalmeodigaste snitt, och Preussens ridderlige monark har ändtligen lyckats att efter otaliga författningsrevisioner återtaga alla de medgifvanden åt folkets politiska frihet, hvartill tidsomständigheterna tvungit honom, samt återföra representationen till samma vanmäktiga skuggspel som den var före Februarirevolutionen. Så hämma ännu förderfliga inflytelser östan ifrån den aniliga utvecklingen hos det folk, som varit och som ännu i mer än: ett afseende borde kunna vara Europas kulturfolk. En ljusare tafla erbjuder sig åt fribetsvännens blick, då han vänder sina ögon mot de representativa staterna af andra ordningen, och många betydande steg hafva af dessa stater lifvit tagna, som skulle hafva blifvit med tillfredsställelse bemärkta och antecknade, om :j den allmänna uppmärksamheten varit alldeles upptagen af de stora händelserna i öster och hvad som dermed stått i sammanhang. I Holland och Belgien har den parlamentariska författningen utan afbrott verkat och vunnit fasthet. Sardiniens unga frihet har ander en välvillig regering och en upplyst representation vunnit en styrka, som lofvar detta land den ljusaste framtid, medan betylande framsteg hafva blifvit gjorda i andlig frihet och tolerans, äfvensom i en tidsenlig handelslagstiftning. Det gamla Spanien, länge förtrampadt under det skändligaste regeringssystem, har under årets lopp ärofullt upprättat sig, afkastat de nesliga bojor som den mest förderfvade af alla styrelser pålagt detsamma, och bereder sig nu att lägga varaktiga grundvalar till en verkligt fri författning samt upphjelpa sina genom regeringens tysellöshet ruinerade finanser meddelst försäljandet kyrkogodsen. Det sista vi förnimma derifrån är det i hög grad hedrande beslutet af dess Cortes att taga under allvarsamt öfvervägande ett förslag att öppna Spanien för politiska flyktingar, att förvandla autodafeeroas, inqvisitionens och den mörka ofördragsamhetens fädernesland till en fristad för de förtryckta och förföljda i alla länder, — en ärofall försoning af forntida förvillelser. Vi nämna i sista rummet hvad som, näst det egna fosterlandets välfärd, ligger svenska män närmast, nemligen den seger som ändtligen blifvit våra danska bröders lugna, ihärdiga och kraftfulla bemödanden beskärd öfver en folkfientlig minister, som så länge motarbetat deras samhällsutveckling och liksom hämmat folkets andedrägt. Den danska riksdagen har redligt kämpat och vunnit lönen, till fromma och trygghet, ej blott för Danmark sjelft, utan äfven för nordens öfriga folk, hvilka numera i nabolandet kunna päåräkna en sjelfständig och kraftig. bundsförvandt när det gäller för-hela norden att lägga sin tyngd i händelsernas vågskål. Att sluta af de moln som vid årskiftets ingång skocka sig kring den politiska synkretsen, torde den stunden ej mer vara långt aflägsen; låtom. oss hoppas att nordens folk värdigt skola motsvara sin bestämmelse. önsantnttnnR