Aftonbladet – 27 december 1854, sida 2

AVIINISLETT IOF 1101SLCIH, ANENEUTNCEKONICICNSrådet Scheel, har blifvit utnämnd till riddare af elefantorden och premierministern Bang till Geheimekonferensråd. Vid den kongliga taffeln samma dag som riksdagen åter öppnades, föreslog Folkethingets president Rotwitt konungens skål och tackade honom i folkets namn för allt hvad han sedan 1848 och intill de sednaste dagarnes händelser hade verkat för skapandet och bevarandet af friheten. Konungen svarade, att endast afseende på folkets väl hade ledt honom vid hans uppträdande så väl i farans stund som vid den af honom för 14 dagar sedan företagna handlingen, hvarefter han föreslog en skål för samtliga sina undersåter från Skagen och till Elben. Den nya ministeren har anbefallt nedläggande af alla de ännu icke afdömda tryckfrihetsmålen mot Fzeedrelandet och Dagbladet, med undantag af dem, i hvilka uti första instansen redaktörerna af Morgenposten och Dagbladet blifvit dömda till fängelsestraff, men som för närvarande äro underställda högsta domstolens pröfning. Fackeltåget till konungens ära d. 18 December på aftonen var mycket storartadt. Facklornas antal var omkring 1200, men deltagarnes antal för öfrigt ofantligt stort. Konungen emottog deputationen, hvars ordförande professor Hammerich i hjertliga och kraftiga ordalag tackade konungen att hah icke hade svikit sitt trofasta folk. Konungen svarade att folkets kärlek vore hans styrka och hans lycka; han bad deputationen bringa hans helsning till alla dem, som beredde honom denna festliga afton, och önskade, att det vore honom möjligt att helsa dem allå med ett handslag. Derefter öfverräcktes till konungen ett exemplar, af följande sång författad af prof. H. P. Holst: j Saa kan da Ordet strömme frit Og atter till Dig runge! Saa skal ej meer, som för så tit, Det lenkes paa var Tunge! Saa staaer Du atter for os glad, Endnu som för den Samme, Og de, der vilde skilt os ad, De maae nu staae tillskamme ! Var nok saa bitter end den Skaal, Som vi har mattet drikke, Vi vidste dog med stille Taal, At Du os svigted ikke. Vort Haab til Dig, vor elskte Drot, Skal Ingen os fraliste. Vor Tro paa Dig i Ondt og Godt Kan Ingen os fravriste! Vi vidste jo — det har Dit Blik Saa mangen Gang os tolket — At ingen Muur, 0 Frederik! Kan skille Dig fra Folket, Og at det Vark, som Du har bygt, Saa det vil lenge huskes, Skal kneise gjennem Tiden trygt Og ikke plumpt forfuskes. Det blev Din Lod i Landets Nöd At gribe just det Rette: Det skal ej skee! Du kjekt udbröd, Mit Navn man skal ej plettej! Hvor de Ord höres, hvorsombhelst, Skal Vidnesbyrd de bare, Att Du med dem har atter frelst Vor Frihed og vor ZEre. Og kan nu Ordet strömme frit Og atter til Dig runge, Og skal ej meer, som för saa tit, Det lenkes paa vor Tunge, Saa lad det klinge förste Gang Til Dig, blandt Blus og Kjerter, Med Tak i tusindstemmig Sang Fra varme danske Hjerter. Derefter följde ett lefve konungen, beledÅsagadt af skallande hurrarop. Konungen visade sig i ett fönster i slottets norra flygel och öfver hela slottsplatsen hördes de ord han uttalade med kraftig röst: Mottag eder konungs tack för den glädje J uti afton hafven beredt mig. Gud välsigne Eder alla och gamla Danmark ! Den nya ministårens den 19 dennes afgifna program är af följande innehåll: Den nya minister, som genom Kongl. Maj:ts allerhögsta resolution af den 12 dennes blifvit kallad att öfvertaga styrelsen af landets angelägenheter, har ansett sig böra genast meddela riksdagen de grundsatser, som den med Kongl. Maj:ts bifall ämnar följa vid genomförandet af den förnämsta angelägenhet, som genom riksdagens medverkan bör bringas till afgörande, nemligen författningssakens slutliga ordnande. En så snar lösning som möjligt af denna fråga erkänner ministeren vara påträngande nödvändig och det är i denna öfvörtygelse, som ministeren har ansett sig icke böra uttala sig för något slags förändring i det en gäng gjorda utkastet till grundlagsstadgande om inskränkning af grundlagen af den 5 Juni 1849, och ministåren finner icke heller, att detta utkast i dess nuvarande form innefattar anledning till nägon betänklighet, så mycket mindre som de förändringar, hvilka kunna anses önskvärda, synnerligen med afseende på omfånget af de under konungarikets särskilda grundlag hörande ämnen, äfven sedermera kunna åstadkommas genom lag. Såvida säledes detl. nämnda hvilande grundlagsförslaget skulle blifva antaget oförändradt af riksdagen, skall ministeren hemställa att det må bifallas af H. M. konungen, för att derefter, i öfverensstämmelse med grundlagens 1005, tredje gången blifva antagen af en nyvald riksdag och erhålla H. M, konungens stadfästelse. Innan ministeren will föreslå riksdagen att besluta om definitiv inskränkning af grundlagen af den 5 Juni 1849 i enlighet med den nya grundlagsbestämmelsens 4 5, vill ministeren anse det för sin uppgift att åstadkomma en sådan förändring i det genom allerhögsta förordningen af den 26 Juli detta är afsedda slutliga ordnandet af monarkiens författning, att denna erhåller en verklig konstitutionel karakter, synnerligen derigenom att representationen erhåller beslutande myndighet säväl i financiella som lagstiftningsfrågor, och att derjemte det folkva!da elementet i densamma erhåller ökad styrka. Ministeren vill härvid helt och hället följa den riktning, som är anvisad genom allerhögsta kungörelsen af den 28 Januari 1852: att vid ordoandet af monarkiens avgelägenheter man skall, under bibehällande och vidare utveckling af de inrättningar, som antipgen omfatta alla dess delar eller som äro grundade för vissa af dessa, framskrida med syfte att upprätthälla och förbättra de lagligt bestående förbäliandena, och den vill derigenom söka upprå det i nämnda allerhögsta kungörelse framställda möälet: att förbindelsen melJan monarkiens särskilda delar tl ett välordnadt belt blifver upprätthållen och befästad genom en för be handlingen af de gemensamma angelägenbeterna gemensam författning,. Ministeren hoppas att författningssakens lyckliga lösning på denna väg skall vinnas genom riksdagens förtroende och tillmöteskommande medverkan. Det är i förtröstan härpå tom ministeren öfvertagit sitt värf. Med afseende på den utländska politiken kan ministören inskränka sig till den förklariog, att den, i Bm oo ftaA aAAnRd IT Massia Hilla ch all LU fan AA Vv BK Sim far nn —. mA jt och MA mA Ft ke PR — AN AA PA BR RR — I JV HR eeYmA Dm HH AA 13 i mm Oo OA Ott AA — A MA fe AA — FR Fn NRA k— oo OM WE Se AR ort ev Re vv TN Pop oe ob met SM bo SF ll I) PE ON mr a pv UH