Aftonbladet – 11 december 1854, sida 2

MA JTH VM engelska officerare och underrättade mig att elden mot deras högra flygel började blifva allvarsam ; båg Styl(?) gaf mig isynne.het goda upplysningar, och jag lät general Bourbacki genast på nytt afgå till den högra engelska flygeln. — avertill lät jag en bataljon zuaver och en bataljon algivrska jägare aftåga till samma ställe. En kort stund dereiter erhöll slutligen general dAutemarre befallning Att skynda till samma anfallspunkt med en bataljon suaver och två bar taljoner af 50:e infanteriregementet. Andra divisionens båda batterier hade redan vid daggryningen blifvit uppstälda vid telegrafen; det ena af dem skickade jag nu till den högra engelska fly:geln, för att det skulle förena sig med de båda ridande batterier, som redan blifvit satta i rörelse. Jag wpphann de första af general Bourbacki anförda trupperna, just dä de skulle ställa upp sig i slagordning. Hela ylatsen framför den högra engelska flygeln var utrynid, och endast den kedja af höjder, som skjuter fran vid. pass 20 fot öfver den första tältraden, hölls besats. Utan ett ögonblicks uppskof framkastade jag mina bäda bataljoner och de fyra fotjägarekompanierna; de anföllo fienden tappert och kommo nära intill den lilla, framför högra flygeln belägna redutten. Efier den af öfverste Dubos anförda zuav-bataljonens och de algierska jägsarnes framkomst. förnyade jag anfallet och ryckte fram ända till spetsen af den höjd som beherrskar dalgängen. Jag litade på attengelsmännen skulle kunna skydda min venstra flygel på andra sidan vägen, men de blefvo förhiadrade derifrin; fienden kringgick densamma, och ett ögonblick var jag likasom innesluten. Öfverste Dubos auaver trängde emellertid fram genom de kolonners spets, som kvringgätt oss och tvungo dem att stanna. Jag måste nu använda en stund till att på nytt ordna min linie för att derefter åter börja anfallet, som äfven nu vann en utmärkt framgäng. Derjemte led fienden förfärligt utaf elden från de engelska och franska kanoner, son jag uppställt högst uppå kullen, i ryggen af min venstra flygel; han vände oss äfven snart ryggen och gjorde endast under flytten något motständ. Vid denn sammandrabbning i bajonett fåktning blef vårt slagfält höljdt af lik; det var ett ordentligt blodbad; för fler officerare blefvo hästarne dödade. Efter att sedan hafva omnämt de särskilda truppafdelningar som utmärkt sig under denna ätertågsfäktning, jortfar generalen: I det ögonblick då ryssarnes eld ändtligen blifvit tystao af engelsk-franska batterierna, lät jag ett divisionsbatteri, under skydd af 4 bateljoner, rycka fram till den yttersta kullen, hvarifrån det kunde med haubitser och kulor bestryka broarne vid Inkerman, öfver hvilka de till vår glädje i full upplösning flyende ryssarne i vor oordning drogo sig tillbaka. Deras flykt skyddades emellertid af kärren kring Irkerman, öfver hvilka vi olyckligtvis icke kunde komma; eljest hade värt rytteri kunnat sluta dagen på ett lysande sätt. Den säsom andra reserv anryckande brigaden under general Monet har icke haft nägot tillfälle att deltaga i fäktningen, men led dock förlust genom det fientliga artilleriet, som sköt ovanligt längt. Vid telegrafen hafva vi endast haft en kanonad utan sårade; men det är med stor tillfredsställelse som jag här får omnämna, huru förträffligt kapten de Cantensons matrosfördelning skötte sina goda 30-pundiga kanoner, hvilka höllo fiendens linie på tillbörligt sfstånd och förorsakade den stor förlust. General Foreys rapport lyder sålunda: Utanför Sebastopol den 7 November. Hr general! Jag har den äran meddela eder att den venstra sidan af vär anfallslinie mot Sebastopol blifvit den 5 Nov. kl. 9 om morgonen anfallen af en rysk kolonn som bestod af Minska regementets 4 bataljoner, 1 bataljon af regementet Wolhynsk och en mängd frivillige som förenat sig med dem. Denna mer än 5000 man starka, af en artilleribrigad understödda kolonn ryckte fram ur karantännsbastionen och följde dalgängen till venster om vår linie. Deras af en tjock dimma gynnade marsch kunde icke genast uppehållas,. utan gjorde de ett kraftigt utfall mot batterierna n:r 1 och 2, till hvilka de kommo fram. Dessa batteriers servismanskap måste draga sig tillbaka på 39:e och 19:e linieregamentena samt de 4 kompanier af fremlingslegionen, som bevakade löpgrafvarne. Äfven dessa bataljoner, eller rättare delar af bataljoner, mäste draga sig tillbaka för den ryska kolonnens anfäll; snart ryckte de dock ånyo fram till anfall, med 2 kompanier af den 19:de i Clocheton i reserv liggande jägarebataljonen, och 4 från Maison des Carrieres kommande kompanier af fremlingslegionen anlände till stridsplatsen. General de la Motte-Rouge, som stod på sin löpgrafpost i första parallelen, skyndade genast med några kompanier af 20:de lätta iofanteriregementet till de anfallna punkterna. Men när han kom fram till batterierna n:r 1 och 2, voro dessa redan öfvergifoa af fienden, som blifvit tillbakakastad bortåt dalgängen, på obetydligt afstånd från löpgrafven. På generalens uppmaning hoppade vära sIdater tappert öfver första försvarslinien, förföljde fienden och utsatte honom för en mördande eld; på höjden vid det s. k. Maison du Revage höllo de ständ och uppstälde sig bakom muraroe för att derifrån fortsätta sin eld. Under det detta tilldrog sig, steg jeg till häst vid första ljudet af gevärselden och vidtog följande anordningar: jag befalde general de Lourmel att rycka fram mot det nedbrända huset, och general TAurelle att tränga fram på vägen melian Sebastopol och hafvet. H.K. H. prins Napoleon hade i uppdrag att hälla sin division under vapen, och denna ryckte fram till Maison du Clocheton för att understödja min högra flygel under det af den venstra gjorda anfallet. Levallisnts niv.sion. som ögonblickligt efter de Lourmels och dAurelles brigaders uppbrott intagit dessas plats, framträngde i brigadkolonner. General Levalliant höll sig personligen på 500 metres hitom denna linie för att kunna bedöma i hvilket ögonblick hans hjelp blefve behöflig. Jag stälde mig sjelf i spetsen för 5:te bataljonen jägare och mitt artilleri, och ryckte fram utefter det rätvinkligt mot Sebastopolsvägen liggande stenbrottet med dess dalgång för att afskära fiendens ätertåg, i händelse han skulle hafva ryckt fram längre än til! batterierna n:r 1 och 2. Dessa äro de allmänne förberedelser jag gjorde för att kunna möta hvarje tillfällighet på belägringskårens sida. Jag blef tappert anfallen, jag hörde en stark kanonad framät Inkerman, jag visste att der stod en häftig strid; men som jag omöjligt kunde bedöma från hvad håll anfallet skulle blifva störst. så måste jag rycka ut i striden med mina första, af alla mina reserver skyddade linier. General de Lourmel förde sin brigad med en öfver allt beröm upphöjd ifver, och körde fienden framför sig, så snart han såg honom midt emot sig. Tvä bataljoner af 26:te linieregementet förföljde med förbittring ryssarne, som drogo sig tillbaka. General dn la Motte-Rouge, som i detta ögonblick säg general de Lourmel rycka fram på Karantänsvikens höjd, der han stod, följde honom i hans offensivrörelse. Eldade af framgången rusade våra trupper fram ända tätt inunder stadens murar, genom hvilka de drefvo ryssarne framför sig, under det att löjtnant de la Hittes artillexiafdelning kastade granater och kulor på dem. Jag stod med min 5:te bataljon jägare till höger om general de la MotteRouge och på Karantänshöjden. Som jag tyckte att fiendens förföljande gått alltför längt, skickade jag sqvadronschefen Dauvergne och slabtkapten Coison till generalerna med befallning att de genast skuile draga sig tillbaka. Endast med mycken möda kunde denna rörelse verkställas; så stor var anförarnes och soldaternes ifver. Återtåget betäcktes genom min ställning med 5:te jägarebataljonen till höger, i midten af återstoden af de Lourmels echelonnerade brigad I och till venster af general dAurelle. Denne general : stödde sig mot hafskusten och hade midt under en mängd af skott från fästningens bastioner bemäktigat ) sig karantänsbyggnaden, som han besatte med 74:de linieregementets första bataljon. I andra linien, på en fördelaktig plats, hade han lemnat öfverste Beuset med två bataljoner, beredda på alla möjligheter. Denna byggnings besättande var ganska nyttigt; det skyddade verksamt Lourmelska brigadens