Aftonbladet – 9 december 1854, sida 1

belägring, hvilken man för närvarande med ett allmännare uttryck betecknar såsom de Krimska angelägenheterna. Man har dessutom fått med egna ögon öfvertyga sig att det blir allvar af med förstärkningars afsändning till den blodiga skådeplatsen för våra första strider, och detta är af rätt mycken vigt, ty mången tror blott hvad han ser. För österländska hären uttagas nemligen för närvarande 80 man frivillige af hvarje krigsbataljon, der de ersättas af 160 man från depötbataljonerna, hvilka i sin ordning få uti ersättning 320 man hvardera af den nya utskrifningen. För att fatta betydelsen af denna åtgärd bör man känna följande förhållanden: år 1831 bestod hvarje franskt infanteriregemente af tre krigsbataljoner och en depötbataljon — utgörande krigsbataljonens styrka 864 man. För närvarande räknar hvarje infanteriregemente blott två krigsbataljoner och en depötbataljon, men krigsbataljonen är förökad från 864 man till 1000. Den ifrågavarande åtgärden gifver alltså följande resultat: Inom landet stå 60 infanteriregementen eller 120 krigsbataljoner, och dessa 120 bataljoner sända till Österlandet 9600 frivilliga, hvilka uti bataljonerna här komma att ersättas af 19,200 öfvade soldater och af 38,400 rekryter. Denna åtgärd är ganska välbeänkt, ty derigenom sändas till krigsskådeplatsen i Österlandet blott öfvade och fullständigt danade krigare. Förutom dessa mått och steg har jag ingenting märkligt att omförmäla. Man hyser härstädes fortfarande samma betänkligheter i afseende på Tysklands hållning. Man befarar att Rysslands dolda afsigt vid att ställa sig benäget att underhandla på grund af de fyra vilkoren, icke är någon annan, än att söndra de tvenne tyska makterna från vestmakterna, för hvilka sistnämnde dessa fyra punkter, vid den utveckling händelserna nu tagit, blifva allt mer och mer otillräckliga. Man befarar att. Österrike skall låta fånga sig i denna snara eller finna sig tillfreds med denna falska ryska hofsamhet, eller åtminstone låtsa att finna sig tillfreds dermed. Dessa äro de för dagen rådande åsigterna beträffande våra stora frågor. . Lt, ; Jord Palmerstons närvaro i Paris tager fortfarande den allmänna uppmärksamheten i anspråk. Man vidblifver alltjemt det först gjorda antagandet i afseende på syftemålet med hans sändning, att nemligen den ädle lorden kommit hit öfver för att föreslå eller öfverlägga om någon åtgärd mot Preussen, hvilken makt utgör knuten i den tyska statskonstens trassliga härfva. . Det försäkras, att mycket långa sammankomster egt rum mellan den engelske ministern oeh kejsaren. Hans majestät säges ha begifvit sg till lord Pa!merston och der qvarstannat i tre timmar. 4. H.