Aftonbladet – 7 december 1854, sida 2

brännaren större, vid Pihlgatan, inom Catharina församling, som enkan Agusta Sophia Erhardt köpt för 18,666 rdr 32 sk. bko. N:ris 2 och 3 i qvarteret Skinuarviksberget större, vid Stora Skinnarviksga:an, inom Maria församling, som stads-auktionsmäklaren Sven Johansson köpt för 3,500 rdr bko. N:ris I och 2 i qvarteret Jernplåten vid hörnet af Apelbergsoch Stora Badstugatorna, inom Clara församling, som värdshus-arrendatorn Gnstaf Oscar Höjer köpt för 8,000 rdr bko. N:o 7 i qvarteret Wattuormen, vid hörnet af Kungsholmstorget och Garfvaregatan, som handlanden Anders Gustaf Enblom köpt för 34,500 rdr bko. NO RER Vi ha i dag erhållit norska blad af den 4 dennes. De 2 kompanier infanteri, som hittills legat i garnison på Kahbolmen i Christianiafjorden, ha nu blifvit hemförlofvade. I anledning af den nya portolagen har iarikesdepartemsntet utfärdat cirkulärer till postmästarne om dess trädande i verket från och med den i nästkommande Januari. Frimärkena komma att försäl.as vid alla postkontor och postexpeditioner för 4 sk. stycket. Då 100 på en gång köpas erhållas de för 3 Spdr 24 sk. Vid postkontoren skola inrättas breflådor, i hvilka afsändarne, utan att gå in uti postlokalen, kunna nedlägga ofrankerade eller med frimärken försedda bref, som äro bestämda till inrikes orter och icke äro rekommenderade. Bref till utlandet (Sverge derunder inbegripet) taxeras som hittills. Sådana bref kunna tills vidare icke betalas med frimärken. Storthingets .allmänt öfverklagade beslut, att den nya storthingsbyggnaden skall uppföras bakom universitetet, har af konungen icke blifvit stadfästadt; hvaremot finansdepartementet med konungens medgifvande inköpt största delen af det qvarter, som ligger nedanför slottet mellan slottsparken, nya Slottsgatan, Fredriksgatan och Christian IV:s gata. Hela denna sträcka har man fått för det billiga priset af 36,000 spdr. Departementet skall derefter söka anskaffa nödiga teckningar och kostnadsförslag, för att en kongl. proposition om uppförande af en stortbingsbyggnad på denna tomt kan föreläggas nästa storthing. oPå den nya norska teatern i Christiania skulle den 3 gifvas Blanches Magister Bläckstadius. H. M. Konungen har genom sin hofchef tillkännagifvit studentföreningen, att H. M. för trenne år vill lemna ett tillskott af 150 spdr årligen till kostnaderna för studentsångföreningen. Christianiaposten uttalar den öfvertygelsen att studentsamfundet icke härigenom bör kunna komma i någon beroende och generad ställning, och att dess handlingssätt icke skall missförstås, om det i framtiden, för att häfda det sköna företräde, som det under en följd af år egt, att gå i spetsen för hvarje högsinnadt och samdrägtigt medborgerligt uppträdande af Norges hufvudstad, skulle kunna önska att uppträda i en riktning, som kanske ej till alla delar öfverensstämmer med de styrandes åsigter., Morgenbladet och ,Christianiaposten meddela in extenso Aftonbladets artikel om den utveckling unionen kunde erhålla genom ett ordnande och utvidgande af de materieua förbindelserna. Morgenbladet yttrar härom: Vi äro i allt väsentligt ense med Aftonbladet. Dock måste vi anmärka, att ingenting har förefallit oss besynnerligare, än att man i Sverge klagar öfver mellanriksanordningen. I Norge finnes icke nögon tullvakt mot Sverge och högst två till tre tullbetjenter längs hela gränsen. Ständigt se vi svenska bönder med allehanda trävaror och väfda tyger fara icke blott till städerna, utan till alla landets trakter gärd från gård. Svenskarne ha en införselsfrihet och en bandelsfribet i detta land, som i alla händelser icke kan vara större. Vi ha här haft försäljningsbodar af Norrköpings kläde och ingen bar klagat deröfver. Norge gjorde stora uppoffringar i sockertullen, äfven för att uppnå, attej ett gammalt olyckligt privilegium skulle bli ödeläggande för tullen i Sverige så väl som i Norge. Denna sak missförstods och opinionen i Sverge missleddes, liksom Crusenstolpe ännu hvar månad gör sitt bästa. I Sverge hällas tullryttare längs sränsen, och vi höra då och däjtalas om konfiskationer. 5a läste vi nyligen från Fredrikshall, att norskt läder olifvit konfiskeradt i Sverge, emedan det skulle vara sarfvadt af amerikanska hudar, under det man dock udrig här i landet frägat efter hvarifrån ullen varit agen till det svenska klädet. Sälunda mena vi, att: slagomälen i denna sak måste rigtas mot svenska tyrelsen och de svenska institutionerna. I det hela ir det visserligen svärt att uppnä tullenhet mellan två tater, hvaraf den ena hyllar bandelsfriheten, den anIra prohibitivsystemet. Olyckan ligger väl närmast i iela det svenska tullväsendet, och Aftonbladet önskar isst hellre att det svenska tullväsendet skall lämpas fter det norska än tvertom. Vi ha ingentiog emot ullfribet eller lög tull för svenska varor, som icke ust äro de egentliga tullbeskattningsföremålen bär i andet (kaffe, socker, tobak, spirituosao.fs.fv.); och en tor mängd svenska varor äro här tullfria, dels lagligen ch dels faktiskt, men på andra sidan kunde det önkas, att t. ex. uorsk sill och fisk och andra norska rodukter behandlas med liberalitet i Sverge, och eremot gör visst icke Aftonbladet och dess vänner ägra invändningar. Vi anmärka tillsvidare endast, att Morgenladet icke misstagit sig i den här sist anörda förutsättningen.