Aftonbladet – 2 december 1854, sida 2

— Rörande oordningarne i Halland den 14 sistl. Nov., för hvilka vi i måndagens nummer lemnade en kort redogörelse, meddela vi här nedan i ett sammanhang de ytterligare upplysningar, som sedermera erhållits så väl i afseende på sjelfva tilldragelsen, som de åtgärder hvilka af vederbörande blifvit vidtagne till våldsverkarnes gripande och bestraffning. Den 18 Nov. inrapporterades händelsen utaf k. befallningshafvande i länet till K. M:t, med biläggande af kronofogden Ringii samt kronolänsmannen Kjellmans embetsberättelser, och med anhällan om en kommendering frän Elfsborgs regemente af miust 50 man, till ingvarterande uti Mutene och Linnarps byar. Kronofogden nämner att han, efter erhällen rapport af länsmannen Kjellman om det begångna vål det, tvenne gånger förgäfves begärt militärhandräckaing af kommendanten i Warberg, för att under dess skydd kunna fortsätta beslagslörrättningen samt hindra vidare våld, och, enär kronofogden icke kunde om natten våga sig bland den af bränvin upphetsade allmogen, han mäst afstå ifrån tillfället att på färsk gerning öfverraska de brottslige. På morgonen den 15 hade han hälliv polisundersökning på stället, funnit uppgifterna bekräftade, men icke vunnit sädana upplysninjar att han kunnat häkta nögon, hvilket han tror icke heller kunnat lyckas, i anseende tiil allmogens sinnesstämning. Trenne saknade personer, tvenne skjutsare och en kustroddare, som i början qvarhållits af de brottslige, hade flyktat och undkommit. Kommendantens i Warberg, kapten Gyllenhammars, afslag grundades derpå, att då han endast egde 70 man, men Warbergs fängelse innehöll 408 lifstidsfångar, kunde han icke den begärda handräckningen afsända. Genom telegrafskrifvelse af den 20 Nov. anmälde k. befhde, att upploppet ännu fortfor, folkmassan utställt vakter och antastat vägfarande, och hindrat deras resa till dess ändamälet med d nsamma blifvit uppgifvet, allt i afsigt att hindra beslag och h7örje åigärd för de broitsl ges haktande. Samma dag, denna skrifvelse ankom, d. 21, afgick med telegraf till k. befhde från chefen för civildepirtementet en skrifvelse, med hänvisning till 6 1 tongl. förordningen d. 6 Feir. 1849, enligt hvilken krigsmanskap kan till upprors stillande reqzireras, samt att det vore K. M:ts vilja att använda ail kraft för att med lag liga medet äterföra de uppstudsige och trotsig2 till ordning, samt dem till ansvar befordra. Sedermera erhållne underrättelser förmäla härom ytterligare : Den 21 November afreste k. befhde i Halmstad till Warberg, för att tidigt dagen derpå kunna inträffa i Mutene hy, belägen i Rolfstorps socken 1, mil från Warbergs stad; reqvirerade hos kommendanten ä Warbergs slott en officer, en korporal och 12 man af der förlagda kommendering, och afreste den 22, ärfoljd af landssekreteraren i länet, kronobetjeningen i orten och detachementet, till Mutene by. Vid veras an komst till den af bröderna Anders Potitersson och Lorentz Pettersson bebodda gärd, der den olofliga handelsrörelsen bedrifvits och vppträdet den 14 dennes egt rum, befunnos så väl nämnde bröder, som deras bäda drängar borta; hvarjemte upplystes, att L-rentz Pettersson dagen förut frän stället låtit bortföra 8 med handelsvaror lastade vagnar. Genast lät k. befallniogshafvande tillkalia ordföranden i Rolfstorps sockennämd, som efter någon väntan anlände; men de personer itom Mutene och Liunarps byar, som voro argifne såsom de värste fredsstörarne, uppgåfvos hafva begifvit sig till skogen att hemta ved, och kunde icke med kallelse anträffas. Deremot infunno sig nägra