Aftonbladet – 1 december 1854, sida 3

Article Image
kofferdikaptenen Rolofsson upprättade falska testa mentet. Sedan de tilltalades prestbetyger blifvit till domstolen inlemnade, förklarades ransakningen slutad. Kapten Silfverhjelm begärde nu, sedan under ransakningens fortgäng icke ringaste anledning förekom: mit till misstanka derom, att den gjorda angifvelsen att han baft vetskap om testamentets falska be. skaffenhet vore sanningsenlig, ordet. Uti ett längre dietamen till protokollet anmärkte kapten Siifverhjelm bland annat den oformlighet allmänna åklagaren i detta mål stadsfiskalen borgmästaren Mellbin lätit komma sig till last, derigenom att han redan första rättegångsdagen, innan ransakningen börjat, framställt bestämda ansvarsyrkanden, deruti han satte Silfverhjelm i samma kategori som de brottslige,. Vidare tillade kapten Silfverhjelm att han dock fästade skyldigt afseende vid den grannlagenhet domstolen emot honom iakttagit, då den icke sammanfört honom med de öfrige anklagade, men att dom stolen uppfattat aktors förskottsvis gjorda yrkande liktydigt, ådagalades synbart genom formen af ran sakningem. I öfrigt förklarade Silfverhjelm sig önska att kunna undvika all rekonvention emot allmänna äklagaren, väl vetande att den sednare, hvad Silfverhjelm rörde i detta mål måst lyda förmäns befallningar, men att emellertid frägan om en rekonvention, hvilken dessutom aldrig kunde för Silfverhjelm medföra tillräcklig upprättelse för den skymf honom vederfarits, finge bero af aktors slutpästäende. Kapten Silfverbjelm påpekade slutligen huru ransakniogen tydligen visat att ingen af de anklagade egt förständ att i koncept uppsätta ifrågavarande falska dokument eller anlägga den ovedersägliga sluga planen för dess utförande. Deremot visade det sig temligen klart att hela denna akt med alla dess bihang utgått ifrån det ökända näste der under en följd af år, nära under vederbörandes ögon, en stor del af samhällets afskräde, rådslagit om brottsliga handlingar, hvilka sedermera af chefen för detta näste, i den mån det kan vara honom lönande, angifvas. Att ett sädant näste finnes i sjelfva polisens grannskap, nemligen i Kolmätaregränden i staden, kan endast förklaras af den länge kända omständighet att en poliskommissarie der hemtar större delen af sina brottsmålsupptäckter. Samhäl et demoraliseras emellertid genom tolererandet af ett dylikt näste, och hemtar föga vinst deraf att brott efter skedd rådplägning sedermera angifvas från samma håll der de blifvit danade och tillskapade.s Förutom slutförklaring i målet yrkade Silfverhjelm att hemslagtaren Hedberg mätte förklaras som ätergångsvittne. Aklagaren begärde ätta dagars rådrum, för att efter tagen del af protokollen inkomma med sina slutpåståenden. Med bifall till denna anhällan uppsköts mälet till nästa torsdag. Rolofsson och Schierman äterfördes i häkte.

1 december 1854, sida 3

Thumbnail