Aftonbladet – 29 november 1854, sida 1

del af hans skrift är icke den minst märkvärdiga, den minst intressanta. Han går så långt att han yttrar, att det ingalunda skulle förvåna honom om blokaden af Rysslands kuster, om förstöringen af dess hamnar och exporthandel komme att hafva till resultat att gifva en ny impuls åt inrikestrafiken och att föröka landets välmåga, hjelpkällor och blomstring; till den grad skilja sig Rysslands förhållanden från andra länders. Efter åtskilliga andra märkvärdiga betrakteer öfver faran att låta Polen, vunnet genom kejsar Nikolai lockelser och koncessioner, definitift kasta sig på Rysslands sida, kommer författaren på sistone till den slutföljd, att makterna böra gemensamt medgifva nödvändigheten att återupprät a Polen, de böra såsom ett situationens nödtvång tillåta dess verksamma uppträdande, de böra söka leda och regulatisera denna verksamhet, af hvilke. de ej få låta sig öfverraskas, samt slutligen medgifva den polska nationaliteten en andel I öfverlöggningarne och förslagen i afseende på återupprättandet af jemnvigten i Europa. Sådan är den skrift, som sedan någon tid väckt och fortfarande väcker en icke obetydlig sensation i Paris och som måhända kan blifva företalet till en ny politik. Jag har ansett mig böra påpeka den, liksom man visar på dessa punkter som skönjas vid randen af en med fruktansvärda stormar hotande horisont. . en antyder en af de politiska strängar som börj2 vibrera. 4. H.