Aftonbladet – 28 november 1854, sida 2

a eran ar om ee Maj:t stadfästade, förändringar i grundlagarne äro af följande lydelse: Regerings-Formen. 4 28. Konungen äger att i Stats-Rådet utoämna och befordra infödde Svenske män till alla de embe ten och tjenster inom riket, högre och lägre, hvilka äro af den egenskap, stt konungen fullmakter derå utfärdar, dock böra vederbörande förut med förslag hafva inkommit, der sådana hittills egt rum. Konungen vare likväl obetaget att, efter vederbörandes hörande, eller uppå deras framstälning, till lärare-befattnicg vid Universiteterna, de teologiska ärare-tjensterna likväl undantagna, säsom ock till lärareoch andra beställningar vid andra insättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra äfven utländske män af utmärkt fötjenst, de der den rena Evangeliska lsran bekänna. Likaleds må konungen kunna uti militära embeten nyttja utländske män af sällsynt skicklighet, men icke till kommendanter i fästningarne. Konungen fäste, vid alla bofordringar, afseende endast ä de sökanades förtjenst och skicklighet, men icke på deras böd. Till civile embetsmän inom riket och till domare må sådane män endast nämnas, som äro af den rena Evangeliska läran. Hvarje departementschef skall föredraga och expediera alla ärenden, rörande befordringar, förordnanden, tjenstledighet och afsked, till och. ifrån embeten och tjenster, vid de verk och stater, som under departementet höra. S 53. Riksens Stånder välje genast, sedan Riksdagen blif it öppnad, de utskott, hvilka skola ärendena bereda. Sädana vid hvarje Riksdag nödiga utskou äro: ett Konstitutions-Utskott, att väcka och upptaga frägor rörande förändringar i Grundlagarne och yttranden deröfver till Riksens Ständer afgifva, samt att granska de i Stat.-Rådet förda protokoll; ett Statsutskott, att utreda och för Kik-ens Ständer uppgifva Stats-verkets och Riksgälds-verkets tillstånd, förvaltning och behof; ett Bevilln ngs-utskott, att behandla bevillnings-frågor; ett Banko-utskott, att öfverse Bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter om Banko-förvaltniogen gifva; ett Lag-utskott, att utarbeta de frän Riksens Ständers plena remitterade förslag till Civil-, Kriminaloch Kyrko-lagarnes förbättring; samt ett Allmänt Besvärsoch (kon misktutskott, att, i anledning af i Ständen väckta frägor, anmärka brister i de allmänna hushällnings-anstalterna och förändringar deruti föresiä. 70. Riksens Ständers valde Bevillnings-utskott äli-ge, att bereda alla frän ständen remitterade frågor, som angå förändring uti föreskrifterna om bevillningens utgörande, att förslagsvis, enligt de särskilda bevillniogarne, beräkna de blifvande inkomsterna, och att, sedan stats-verkets behof blifvit utredda och bestämda, opämint föreslå sätten för bevillningens ökande, om det erfordras, eller för dess minskande, om sädant kan ega rum, och, i sammanhang dermed, till Riksens Ständer afgifva förslag till bevillningsstadgar. Utskottet mä derjemte uti bevillnings-frågor föreslå hvad det anser billigt och nyttigt. 71. Kunna ramtlige Riks-Ständen sig icke förena om grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning, eller be illningens fördelning till utgörande; dä skall saken öfverlemnas till afgörande på det sätt 73 Riksdags-ordningen föreskrifver, åt Bevillniogs-utskottet, förökadt till ett sädant antal ledamöter, som der bestämmes. Bifalla detta utskotts fleste ledamöter Bevillnings-utskottets förslag i en eller flere af de delar, hvaruti Riksens Ständer icke förut detsamma enhälligt antagit, blifve detta förslag härutionan med all kraft af Riksens Ständers beslut gällande ; förkasta de detsamma i någon sdan del, då, äfvensom när det af trenne Riks-ståod blifvit för