Aftonbladet – 23 november 1854, sida 3

vänarnes sympatier. Men i detta sednare afseende vet jag knappt nog någon som skulle vara mindre lämplig än statsrådet Gripenstedt, om jag får slute af de enhälliga omdömen jag hör om honom hör fällas af alla de länets invänare som med honom ståt i någon beröring; prester, borgare, näringsidkare, landtbrukare och embe smän. Ja, temligen allmänt har jag hört yttras att hr Gripenstedts utnämning skulle kunna blifva ett medel för det eljest otroliga: attgöra vår nuvarande landshöfding kännbart saknad. Vär nuvaran !e landshöfding har nemligen, med få undantag, haft den negativa förtjensten att ha gjort ingenting och varit temligen oförarglig; af hr G. fruktar man deremot att han skall, oaktadt sin kända benägenhet för ovarsambet i allt annat än talande, i sin omåttliga sjelfkärlek, ställa till oreda och trassel samt verka förlamande pä all utveckling. Hvad statsrådet Gripenstedt beträffar, vill det ock synas klart att regerinzen ej har någon slags skyldig het till att bereda bonom en reträtt — en skyldighet som möjligtvis skulle kunna åligga med hänseende på t. ex. frih. Palmstjerna. När br Gripenstedt klef n i konseljen, bade han nemligen redan ett eller annat är tillförene lemnat sin maktpåliggande befattting säsom löjtnant vid artilleriet och stabsofficer, samt dragit sig tillbaka i privatlifvets lugn. Långt från att nägon förpligtelse sälunda skulle kunna äligga regeringen att gifva bonom en tjenst, skulle hans utvämninog vara en särande orättvisa emot provinseo, emot mera förtjenta och lämpliga kandidater, samt särdeles mot honom sjelf, som väl kan behöfva att wu få sköta sin beqvämlighet och sin helsa, hvi!ken nåhända tarfvar odelad all den omsorg, hvaraf eljest rägon större eller mindre bråkdel skulle egnas ett tacksamt län. Hr G. har också, eller har ätmintone att vänta en tillräcklig enskild förmögenhet för utt kräfva hans lediga omtanka och sätta honom i illfälle att vid bad och brunnar njuta sitt otium cum lignitaten. Men skulle regeringen — eller H. M. Kohungen — erkligen hafva nägon förbindelse att placera hr G. i tatens tjenst, så finnes tvifvelsutan andra och lämpigare utvägar dertill än att härföre uppoffra ett helt os intressen och sympatier. I nuvarande krigiska ider komma skickliga officerare väl att erfordras i törre antal, och intet hinder torde möta för Gripen:edts placering säsom löjtnant vid artilleriet— eller m f. d. statsrådet, hr löjtnanten skulle läta för la, måhända säsom kapten eller major, med öppet emnadt tillfälle att genom krigiska bragder förvärfva narskalksstafven. Skulle något afseende fästas på länsinvånarnes symatier, så ville jag, utan att utpeka någon speciel andidat, endast säga att jag af alla män med någon ännedom af saken och personer med hvilka jag härom slat — så af konservativa som liberala — hört den nstämmiga önskan att vi helst måtte undgå hvilken om helst ledamot af nuvarande konselj, med allakting för dessa herrar i öfrigt. E—Ll.