Aftonbladet – 23 november 1854, sida 1

riska begynnelse utan efter det afstånd som skiljer dem från älderdomsbräcklighet och död, äro Sverg3a och Norge helt visst bland de aldra yngsta. Det svenska lyonet, som ännu ej växt ifrån beroismens tider, har ännu intill närvarande deg låtit folket drömma krigiska drömmar och på slagfältet spilla sitt dyrbaraste blod; det börjar nu att begripa bvilka underbara rikedomar det fått sig af naturen beskärda, och hvilka skatter det eger i sin skenbart ofruktbara jord, att eröfras geoom ett ihärdigt och af vetenskapens ljus upplyst arbete. Efter att i förflutna tider något lättsinnigt hafva uppoffrat sina krafter, rustar sig nu det svenska folket, utan att afsöga sig den krigiska bestämmelse det ännu kan bafva att uppfylla, till att bygga jernvägar, draga större fördel af sina bergverk och förträffliga skogar, utskeppa sin spanpmål, som det hittills besparat för kokandet af ett inbemskt gift, organisera handelns frihet och nedsätta godtyckliga och öfverdrifna tullafgifter. Mäåtte det på samma gång ät sig yrka en mera frisinnad statsförfattning, utbreda folkupplysningen, föra den bögre undervisniogen i det rätta späret och krossa de förbatliga bojorna af religiös otördragsamhet, på det att den kristliga tro, som ännu är lefvande i Sverges rike, må för detta folk blifva ett läkemedel, ej till döds, men till lif och frihet! ra Av