Aftonbladet – 15 november 1854, sida 2

LUTILTLE AVÄTCSLELIG SI: RIKSDAGEN. PLENA I GÅR E. M. Ridderskapet och Adeln. Lagutskottets utlåtande n:o 50, i anledning af anmärkningar emot betänkandet n:o 35 rörande förklaring af I kap. 2 4 missgerningsbalken angående gäckeri med sakramenten, eller stiftande af lag emot ett olofligt utdelande deraf, föredrogs. Err Ribbing, P. R. Tersmeden, G. Löwenhjelm, Carleson, Dalman, R. Cederschjöld och grefve Liljencrantz yrkade afslag å utlätandet, alldenstund ingenstädes i Guds ord finnes föreskrifvet att utdelande af sakramenten är inskränkt åt några vissa. Hr v. Hartmansdorff yrkade äfven afslag, emedan han, ehuru anhängare af statskyrkans begrepp, ej kunde anse ett med fullaste allvar skedt utdelande af sakramenten vara ett gäckeri, och säledes ej böra såsom sådant benämnas och straffas. För bifall talade frih. Rehbinder, anseende det vara ett groft gäckeri och högmod, och hoppades att dessa kringresande apostlars orostiftelser härigenom förekommas; grefve Sparre, som mot sin känsla deltagit i detta stadgande på det att, då högsta domstolen enhälligt följer denna åsigt, den mätte vinna allmän tillämpning, och aktningen för lag värdas; samt hr N. Tersmeden Genom votering bifölls förslaget med 24 röster mot 22. Samma utskotts betänkande n:o 51, angäende straft för äverkan, förekom derefter. Utskottet har deri föreslagit att äverkan skall betraktas som tjufnad. Mot detta uppträdde hr Ribbing, frih. Raab och grefve C. G. Mörner, yrkande endast bögre straftbestämmelser, emedan allmänna begreppet ej som tjufnad stämplar åverkan. Hvaremot grefvarne E. Sparre och Lagerbjelke, frih. Rehbinder och br v. Hartmans dorff yrkade bifall, på det att skogen måtte få vars fredad för andras äverkan, så mycket mera som man vill freda den mot egarens åverkan. Betänkandet bifölls. D:o n:o 52, 54 och 55 biföllos. N:o 53, afstyrkande räntans frigifvande, lät ständet med ogillande vid utlåtandet bero, sedan upplyst blifvit att 2 ständ redan bifallit. Hrr v. Hartmansdorff, Carleson, v. Kock, D. G. Bildt, frih. Raab och Alströmer samt grefve Lagerbjelke uttalade sitt ogillande af be-. tänkandet, som försvarades af frih. Rehbinder, Ple num slutade kl. 11. : Presteståndet godkär de bevillningsutskottets uti sitt betänkande n:o 31, gjorda beräkning af tullmedlen till 5,200,000 rdr, Saluaccisen till 500 rår, postmedlen till 485,000 rår, charta sigillatamedlen till 710,000 rår, bränvinsbränningsmedien till 3,000,000 rdr, under nästa statsreglerivgsperiod. Komminister Beckman ansåg för sin del tullbevillningen för bögt beräknad, och tyckte att det kunde vara nog att bestämma den till 4,800,000, eller det belopp hvartill bruttobeloppet af tuliuppbörden under sednaste tid uppgätt. Doktor Sandberg och professor Carlson förklarade deremot ej någon våda vara vid att beräkna tullinkomsterna till det af utskottet kalkylerade beloppet; så mycket mer som flere tullförbud under denna riksdag blifvit borttagne, för hvilka tillätna artiklars införande tull blefve erlaggd, hvartill äfven komme den i andra länder som ett axiom erkända läran att mättliga tollar, under det konsumtionen förstoras, betydligt öka tullintraderna, hvilken åsigt äfven vid denna riksdag vid fere tullsatsers bestämmande blifvit följd. Prosten Wåhlander ansåg äfven det beräknade beloppet ej för högt, ehuru ban ej ville erkänna de tvenne föregående talarnes grunder för den väntade bögre tullinkomsten. Komminister Beckman ville att bränvinsbevillningen ej skulle beräknas högre än 2,200,000 rdr, då han dels visste, att tillräckligt lager af varan finnes utan att någon ny produktion behöfdes, dels förmodade att den nya tillverkniogsskatteo, åtminstone till en början, skulle afhålla mången från denna handtering, till dess det visat sig huru den, i sitt nya skick, komme att bära sig. Doktor Sandberg önskade framför allt annat att bränvinstillverkningen skulle minskas; men hyste ej de sangviniska förhoppningar, att produktiocen sä skulle afstanna, att ej den beräknade summan, efter den nya skatten, med lätthet skulle komma att utgå. — Bergareståndet. I stället för att nu föredraga särskilda utskottets memorial N:o 25, i anledning af återremiss å betänkandet N:o 23, angående skatten för bränvinsförsäljning, beslöt ståndet, på hr Ekenmans framställning, en inbjudning till medstånden att biträda borgareståndets i frågan förut fattade beslut. Derefter föredrogs lagutskottets betänkande N:o 50, i anledning af gjorda anmärkningar mot utlåtandet N:o 35, angående 1 kap. 2 4 missgerningsbalken, rörande gäckeri med sakramenten. Utskottet hade föreslagit 300 daler böter för den, som, utan att dertill vara berättigad, utdelar sakramenten, samt 50 daler böter för dem som deri deltaga. Hr Björck ansäg detta stadgande olämpligt och yrkade afslag. Hr Henschen ansäg bland annat den föreslagna straffbestämmelsen komma att medföra den verkan, att separatisterna antingen komma att afhålla sig från nattvarden eller också i smyg annamma densamma. Talaren yrkade derföre afslag. Emot förslaget uppträdde jemväl brr Asker, Wahlström och Sundblad. Hrr Indebetou, Stolpe och Hesselgren ansågo deremot, att, dä de separatistiska rörelserna inom kyrkan framkallat mängfaldiga missbruk, skärpta straffbestämmelser borde motverka dem. Utskottets förslag bifölls med 22 röster emot 14. Samma utskotts betänkande N:o 51, angående straff för åverkan, deri utskottet föreslagit en underdånig skrifvelse, att K. M. måtte utfärda en författning i den syftning, att åverkan i förening med olofligt tillgrepp af växande träd skulle såsom stöld anses. Hr Stenqvist uppträdde mot detta förslag. Under med gifvande, att straffet för äverkan nu vore nog lindrigt, ansåg likväl talaren förslaget, såsom stridande