Aftonbladet – 8 november 1854, sida 3

och flottans utlöpande; men hvarken krigseller sjö ministrarng hade dervid afgifvit något yttrande; ej heller ifrågasattes der att iäedlen skulle användas till anskaftande af materi.l. Man hade säledes af dessa medels beviljande icke att motse annat resultat än trupprörelser och manövrer med flottan. Tal. hemställde vidare, hvad förtroende som kunde fästas vid statsrädsmedlemmarnes från protokollet afvikarde yttranden på riddarhuset. Sådana yttranden kunde ju möjligen uttrycka rädgifvarnes egna personliga äsigter, men alldeles icke regeringens afsigter. Ingen hade emellertid vägrat bevilja medlen; man önskade endast bevilja dem i en annan form. Ämnade man begagna dem för materielens istånd sättande, hvilket tal. icke kunde antaga, så hade man kunnat begära anslag, då ständerna varit i till fälle att pröfva behofven, hvaremot Ständerna nu beröfvades den dem tillkomtnande pröfningsrätten. Med anledning af allt detta yrkade talaren återremiss för att få en sådan fördelning af be!oppet som han i sin reservation yrkat Viljande han ej inläta sig på den politiska sidan af saken; men trodde att, med afräkning af några stora ord, föga upplysande äfven i den delen blifvit yttradt. Hr Nygren instämde med hrr Billström och Grå3. Han ville ej vägra anslag för landets försvar, men önskade se dem beviljade i grundlaxssenlig ferm. Hr Henschen ville erinra att hos oss betydde ej anslags beviljande förtroende till styrelsen, ty här pröfvade man på förband för hvilka ändamäl medlen beviljades och kontrollerade efterät att de verkligen blifvit för dessa ändamål använda. I andra länder beviljades medlen i klump, och det öfverlemsades såsom ett förtroende åt styrelsen att dem efier omständigheterna fördela. Der innebure således ett snslag ett förtroende; sä ej här. Man förblandade ofta det outbildade konstitutionella systemet i Sverge ned det fullt utbildade parlamentariska regeringssättet i andra länder. Hr Schenström instämde. as AT ve I RR AR SO RV