Aftonbladet – 1 november 1854, sida 2

fskaffande, ville han ej heller yrka ogillande af och derigenom förslagets sönderrifvande, utan lät sig Pja med att nu i riksdagens sista stund anföra sina ankar till protokollet. r Stolpe ville antaga förslaget säsora en öfvergång till ea mera tidsenlig brottmålslagstiftning, och ehara dervid: åtskilligt vore att anmärka, ville han. likvälj för det trängande behofset af en förändring i denna syftning, ej motsäita sig bifall till f:n oförändrad. iir Hasselrot delade kr Björcks äsigt om olämpligheten af ett sammansati straff för första resan förbrytelse. Men man borde likväl komma ihåg, att bör ej vore fråga om en helt och hållet ny brottmälslagstiftning, utan endast att insätta ett nytt stycke i en sammal lag, och att detta nya stycke säledes borde stå i sammanhang med det hela. Från hr Björck skiljde sig likv3l talaren helt och hället i fråga om gränsen mellan stöld och snatteri. Principenligast vore att inga bestämmelser i detta fall förefunnes, ty oiof: ligt tillgrepp, huru ringa som helst, vore likväl ingenting annat än stöld: Men då ett allmänt begrepp i detia hänseende inrotat sig, vore klokast att dervid förblifva, i följd hvaraf talaren yrkade bifall. Hr Henschen yrkade jemväl bifall. Hr Asker hänvisade till motiveringen af utskottets betänkande och ansåg skälen för böternas bibehållande deri vara tydligen framställda. Dessutom om böterna borttogos, borde tiden för straffarbetet förlängas och, dä fängelsereformen ej ännu vore i sin helhet genomförd, skulle fängelserna blifva otillräckliga och lagstiftningen derigenom opraktisk. Hr Ekholm biföll, emedan han ansåg nägon annan förändring för närvarande ej kunna ernås. Sedermera uppstod ej någon diskussion förrän vid 6. Hr Stolpe yrkade att 5 mom i denna , innehällande skärpt straff för ansigtets färgning vid stölds begående skulle utgå. Hr Hasselrot, som ansåg en sädan färg ning, för att göra sig oigenkänlig, vittna om mera öfverläggning hos tjufven, ja, att han nästan gjort sig beredd pä hvilket brott som helst, försvarade det skärpta straffet i detta fall, helst lagberedningen antagit samma qvalifikations Hr Asker ansåg mom. kunna utgå, emedan dess bestämmelser till stor del innefattas i de föregående momenterna. Hr Stolpe: de, som ifra för momentets bibehällande, förblanda gerningen med rån, och då borde det ej hafva sin plats här. Stadgandet skulle dessutom leda till missförständ och villrådighet hos domaren. Ett mer och miadre smutsigt ansigte kunde ju anses för färgning. Om en sotarepojke skulle gå att stjäla, skulle han säledes först tvätta ansigtet rent, för att ej utsätta sig för högre straff. Men denna åtgärd kunde tydas så, att han dermed sökt göra sig oigenkänlig. Hr Björck förklarade sig vara förekommen af hr Stolpe. Vid 12 S, deri brottet blifvit qvalificeradt genom klättring öfver mur eller inkrypande genom glugg; gjord hr Stolpe: jemväl anmärkning. Muren kunde vara låg eller nedfallen,ioch dä vore brottet icke särdeles stort. Om gluggen vore stor nog för tjufven, vore sädant egarens fel. Hrr Henschen, Hasselrot och Asker försvarade deremot:S:n. Vid 15 :n gjordes ätskilliga anmärkningar i afseende på redaktionen. Vid votering beslöt ständet med 21 röster emot 20, att 2:dra mom. i hvad det inhnehäller, att för stöld å flera särskilda ställen eller tider straffarbetet, som derå följa bör, må ökas med högst ett år. Utom denna förändring blef förslaget i sin helhet antaget, och-den. diskussion, som derefter följde; in skränkte sig till nägra mer eller mindre vigtiga: anmärkningar, som lemnades utan afseende. —— rr.