Aftonbladet – 23 oktober 1854, sida 3

gen beslutat de åtgärder gom skola vidtaga i afseende på Central-Amerika. Hon ämna understödja Nicaraguas anspråk på Greytown hamn, utan att fråga efter engelsmännen anspråk på protektoratet öfver Mosquitolande En eskader skall för detta ändamål afsända och vid ankomsten till San Juan saluter Nicaraguas flagga. NewOrleans-tidningar berätta, att grefv Raousset Boulbon gått döden till mötes me: utmärkt mod. Han afvaktade i stående ställ ning kulorna. Med fyra af hans följeslagar pågår för närvarande en undersökning; de öf riga ha blifvit frigifna och sända till Kalifor nien. Underrättelserna från Mexiko äro iöf rigt hvarandra motsägande. General Concba har i Havana blifvit mot tagen med stor entusiasm. Han har utfärda ett dekret, som på det bestämdaste förbjude der afskyvärda slafhandeln. Från Venezuela skrifves den 3 Sept. attin surrektionen är slut. Insurgenternas anförare general Rodriguez, hade blifvit mördad af sin trupper: ctinatttenamnntaRR It Till Redaktionen aj Aftonbladet! Då redaktionen med skäl angriper bondeståndet olagliga förfarande i förstärkta statsutskottet och upp lyser om fordna förhällanden i sammå htskott son ståndet så orätt anför till ursäkt för sitt beslut tt icke . votera, bade denna utredning af frågan bordt vara mer: opartisk rörande uppträdet vid 1840 års riksdag. De hade ätminstone ej beböfts att stämpla som skanda löst en ordförandes pligtskyldiga nedtagande af miss ledande anslag till ett olagligt sammanträde. On någon skandal begicks, så var det af statsutskottet majoritet att besluta sammankallandet af förstärkt: statsutskottet, som grundlagen benämner ett serskild utskott, och af utskottets sekreterare att trois tvenne riksstånds vägran och ordförandens protest, utfärda an slag till sammanträdet, hvilket från riddarhusets tafle nedtogs af riddarhusfiskalen på landtmarskalkens befallning, innan samma åtgård vidtogs af ntskottsordföranden på de andra anslagsställena. Som redaktionen ogillar det grundlagsvidriga förfarandet af bondeståndet 1854, borde dess beteende 1841 utan partiåsigt äfven bedömas. Man hoppas åt: minstone att denna reklamation lemnas ett rum i tidningen. Ledamot af 1840 års statsutskott. Redaktionen ser sig beklagligen icke i tillfälle att gå insändarens önskan till mötes genom erkännande att redaktionen orätt bedömt det af redaktionen omförmälda faktum vid 1840 års riksdag, angående statsutskottets dåvarande ordinarie ordförandes tilltag att nedrifva ett anslag till förstärkt statsutskott. De var det nemligen icke ordföranden, utan statsutskottets majoritet, som i denna fråga hade beslutanderätt, likasom utskottets sekreterare icke lärer vara skyldig att lyda ordföranden, då han är af olika mening med utskottet, utan i sådant fall icke hafva något annat val, än att verkställa utskottets befallning, i trots af nordförandens protest;. Här var dessutom, som vi ganska väl erinra oss, förhållandet sådant, att utskottets ordinarie ordförande hr grefve C. F. Horn vägrade att göra proposition på förstärkta statsutskottets sammankallande, och aflägsnade sig, under förklaring att utskottet vore upplöst. Den främste närvarande ledamoten af ridderskapet och adeln tog då klubban i sin hand och var således i och dermed, jemlikt 39 riksdagsordn, utskottets ordförande, hvilken ock framställde den proposition, som af utskottet bifölls och således skulle verkställas, utan rättighet för någon annan än Rikets Ständer att ogilla det fattade beslutet; men hvarken någon enskild ledamot af utskottet ej eller hr landtmarskalken, som då var numera statsrådet friherre Palmstjerna, egde rätt att en sådan myndighet sig tillvälla.