Aftonbladet – 17 oktober 1854, sida 2

Sept., fattades enhälligt det beslut, att ett nytt jernångfartyg i bufvudsaklig likhet med Esaias Tegner, skall genast vid Motala mekaniska verksiad beställas för att blifva färdigt våren 1856. Detia fartyg ör bestämdt för att underhälla trafiken häremellan och Stockholm, ifrön hvilken väg något af de äldre fartygen dä torde afgå. — Från Carlskrona skrifves att skrufJinieskeppet Carl XIV Johan inkom och ankrade på kronoredden derstädes lördagen d. 7 dennes. — Från Göteborg skrifves den 13 dennes: I onsdags afton anlände till Rivöfjord franska avisoängaren le Goöland, för att hemta franska linie skeppet le Jemappe. Båda fartygen utgingo på morgonen i gär och utlotsades lyckligen i öppna sjön, oakiat linieskeppet läg omkring 29 sv. fot djupt. — Utdrag ur ett bref från engelska officerare ombord på sir Charles Napiers eskader, hvilka blifvit införda i engelska tidningar, berätta, enligt uppgifter af några finska matroser, som deserterat från ryska flottan: i Helsingforss och blifvit upptagna af Impåriense, att det varit ett uppror bland ryska garnisonen i Helsingfors, och att omkring 200 af dervarande soldater blifvit af öfverbefälhafvaren dömde till gatlopp och äfven ett betydligt antal dömde att hängas. De högre sjöofficerarne, tillade öfverlöparne,färo mycket omsorgsfulla att undvika ett engagement, emedan de ej kunna lita på sitt folk, om deras skepp löpa utur hamn. Om detär sannt, hvad franska Monitören uppgifver, såsom berättadt af ryska öfverlöpare till franska armåen på Krim, att när de förenade franska och engelska trupperna efter slaget vid Alma marscherade i sydostlig riktning omkring Sebastopolsviken, hade Menschikoff ernat anfalla dem i ryggen, men måst uppgifva planen emedan tre ryska regementen icke ville marschera; om detta är sannt, så kan man väl förklara orsaken till den fullkomliga bristen på motstånd å ryssarnes sida vid de allierades landstigning och första framryckande på Krim. Rysslands regeringar hafva så ofta användt upprorsstiftandet mot sina fiender, att man ej må förundra sig om de. en gång få att på allvar göra med upprorsandan i sitt eget läger. — I Ystads Tidning för den 10 dennes läses: Siupen Ulrika, kapten L. W. Rolander, på resa frän hemorten Westervik med last af jern, bräder och ekestäf, och destinerad till Köpenbamn, har för besättningens räddande sist. natt blifvit satt på grund i närheten af härvarande hamn, vid de vester om densamma belägna badlusen, sedan fartyget i går på aftonen sprungit läck och man haft mycken möda att genom pumpning hälla det ifrån att sjunka tills man nädde stranden. En del af brädlasten har gått öfver bord och det öfriga håller man på att berga, men fartyget är helt och hållet vrak. — I Kalmarposten läses följande om ett besök, som det bekanta engelska ångfartyget Hecla gjort vid Öland: Sistlidne mändagseftermiddag den 2 dennes ankrade utanför Sandby på Öland det ryktbara engelska örlogsängfartyget Hecla, som var stadt på äterresa till England, emedan det under bataljerna vid Ekenäs och Bomarsund lidit för svåra skador att kunna uthärda höststormarne. Den tappre chefen, kapten Hall, som sade sig nästa år skola återkomma till Östersjön såsom befälbafvare ä ett linieskepp, gjerde, åtföljd af en officer, en läkare och en artist m. fl., ett besök i Sandby prestgård, hos den gästfrie prosten Wellin, der han och de öfrige under nåzra timmar muntert skämtade och läto sig väl behaga hvad huset förmådde. Uti prestgården bade nägra dagar förut firats bröllop för husets enda dotter; häraf tog sig kapten Hall anledning att vid afskedet uti bjertliga ordalag dricka skålar för säväl svärföräldrarne som de nygifa, och inbjöd dem att följande dagen bese Hecla och der intsga frukost, hvartill kapten Hall också följande morgon i en prydligt klädd bät sjelf afhem tade de inbjudne och hade till deras ära låtit på festligt sätt pryda fartyget med flaggor. Äfven en del af ortens invänare, som samlat sig vid stranden, inbjödos vänligen att bese fartyget. Sedan gästerna, som äfven erhöllo nägra mindre presenter till minne af besöket, blifvit landsatta och några smärre upphandlingar verkställde, lättade fartyget ankar kl. !, till 12 f. m. och stack åter ut till sjös, åtföljdt af bjertliga välgångsönskningar för dess tappra chef och besättning. — Kongl. operan. I går gafs för fullt hus operan Profeten för andra gängen med dess nya besättning, sedan fru Romani åter tillfrisknat. Denna sångerska visade nu, att hennes konst ej endast frapperar genom öfverraskningens makt i första ögonblicket, ej består af ihåliga effekter, som icke i längden hålla profvet: hon eger den hos den sceniska artisten lika sällsynta som väsentliga förmågan, att i toner återspegla själslifvets vexlande momenter ; och genom det lifliga färgspel, som hennes fantasi framkallar, genoraskimra grunddragen i oförminskad p:ykologisk sanning. En ojemförligt större verkan skulle partiet visserligen framkalla, om det ej framställde en nästan oafbruten kedja af affektfulla situationer; en desto vackrare kontrast frambringa emellertid dess få lugnare momenter, och fru R:s konst visar sig vid deras begagnande ej i sin ringaste glans. Fru Romani är, med ett ord, en dramatisk sångerska, hvars like endast sällan beträdt vår scen. Hr Rademachers framställning af titelrollen var i vokalt hänseende denna gång lyckligare än den föregående. Man älskar hos oss mera .ett säkert och otvunget falsettföredrag af höga tonlägen, än vågade och ej alltid lyckade brösttoner. I utlandet, der man i allmänhet ej lider falsetten, förlåter man ofta mycket, blott man slipper den; dock torde den hos oss rådande åsigten onekligen vara den riktigare, då den ej missbrukas. Äfven hr R. hade denna gång med fördel begagnat sig af denna indulgens, som egentligen först gaf honom tillfälle att utveckla sina vokala ressurser. Han eger nemligen klangfulla mellantoner af s. k. timbre sombre, och derjemte en rätt välljudande falsett; också förekommo nu endast få transponerade ställen. Uti andra akten, der TENSON er oe ASEDA 1 oo a