(Insändt). 0: Slussgatan. Iogen gata i hela Stockholm är troligen, i förhål lande till trafiken derå, så trång som den så kallade Slussgatan, hvilken sammanbiader slussplanen och Södermalmstorg; och säkert har ingen södermalmsbo passerat den; — uppfylld, såsom den vanligtvis är, af gående och åkande, att icke nämna de många fordon af hvarjehanda slag, som oftast hålla utanför de derstädes befintliga talrika handelsbodarne, — utan att önska det någon åtgärd kunde ,vidtagas för dess utvidgande. Vore Stockholm blott lik andra större städer, hade säkert äfven långt för detta alla dessa bodar varit borttagna och, för att lemna körbanan helt och hället ät de åkande, i deras ställe en trottoir för fotgängare anlagd, som genom någon slags utbyggnad öfver jernvågen troligen gätt ända fram till Södermalmstorg. På det sättet hade utan tvifvel hvarje omtänksam stadsstyrelse bandlat; men hur har Stock holms drätselkommission deremot gått till väga? Utan att betänka det hinder för trafiken, som derigenom nödvändigt måste uppkomma, har hon, troli gen för erhållande af några riksdalers större inkomst, nyligen uthyrt en af dessa bodlägenheter (skulle man väl kunna tro det?) till krog, så att man nästan in gen stund på dagen kan passera der förbi, utan att tre eller fyra åkarkärror, hvars körsvänner alltid äro törstiga, så mycket möjligt är spärra vägen. I en tid, då allmänna andan så högt uttalat sig emot det öfverhandtagande superiet, är det förvånande att se Stockholms drätselkommission upplåta nästan alla stadens lokaler till utminuteringsställen för det ädla bränvinet, då man tvertom borde ega skäl att förvänta, att intet enda sådant skulle få finnas i nägot hus, hvartill Stockholms kommun är egare. Södermalmsbo. a