Aftonbladet – 27 september 1854, sida 2

engelsk eller skottsk resande, som år 1852 besökte Krim och om sin resa i dessa trakter utgifvit en berättelse, hvilken redan upplefvat fyra engelska upplagor, utom öfversättningar på franska och tyska ). Nämnde resande, som kallar sig Oliphant, reste öfver Petersburg och Moskau, vidare nedför Wolga, så öfver stepperna till Azowska sjöns stränder, samt slutligen gsjöledes ifrån Taganrog till Kretsch, hvarifrån han omsider började sina färder till lands omkring den Krimska halfön. Han hade således tillfälle att göra sig någorlunda bekant med Ryssland. Vi välja här af hans skildringar om dessa färder det stycke, som handlar om hans olofliga resa till Sebastopol och om färden genom det närmast omgifvande landskapet. Så berättar hr Oliphant: Det är en af de olyckliga egenheterna i den anglosaxiska karakteren, säger vår: engelske resande, att alltid vilja vara eggad af något hinder eller någon fara. En engelsman är lyckligast då han finner sig invecklad i ett äfventyr, som går ut på en svårighet, a scrape. Denna vurm visar sig aldrig mera framstående än i engelska resenärernas beteende på kontinenten. Kanske är det bristen på hvarje äfventyr i ett land, hvarest de emellertid icke böra vara sällsynta, som bestämde 0ss att inkognito slinka in i Sebastopol. Vi uppgjorde planen att besöka Rysslands ryktbara marinstation i samma stund vi hörde sägas att fremlingar sällan erhöllo tillstånd att inkomma i denna hemlighetsfulla anläggning. Då vi erforo att guvernören ensam beviljade denna tillåtelse och att vi såsom engelsmän skulle ha den förnyad hvar tjugufjerde timma under ) Russian shores of the Black Sea, inclding a visit to Sebastopol. By LI: Oliphant. 4:th edit. Aug. 1854.