Aftonbladet – 25 september 1854, sida 3

Hans dotter kysste honom alltså, och hållande henne i sina armar, sade han: Jag kan nu försäkra dig, min älskling, att jag är lycklig öfver att ha hört det beslut du tagit. Mr Bounderby är en högst aktningsvärd man, och den lilla skilnad som kan sägas vara mellan er, om det i det hela taget fnns någon sådan alls, blir mer än uppvägd genom den prägel din själsutveckling fått. Det har städse varit mitt syfte att uppfostra dig så, att du till och med i din första ungdom kunde vara — att jag så må uttrycka mig — af hvilken ålder som helst. Kyss mig ännu en gång, Louise, och låt oss nu gå ned till din mor., De gingo alltså ner i salongen, der den bögtärade frun, som var fri från allt nonsens, hvilade som vanligt, medan Sissy satt bredvid och sydde. Då de inträdde, visade hon några svaga tecken till ett återvändande lif, och straxt derefter sågs den matta transparenten i sittande ställning. Mrs Gradgrind, sade hennes man, som med någon otålighet väntat på fullbordandet af detta storverk, tillåt att jag presenterar mrs Bounderby., Ah ! sade mrs Gradgrind,, ni har alltså blifvit ense om saken! Nå, jag vill då hoppas att du måtte få behålla din goda helsa; ty börjar ditt hufvud att värka, så snart du blifvit gift, såsom fallet var med mitt, kan jag ej finna att du är att afundas, ehuru jag icke tviflar att du sjelf tror det, liksom alla andra unga flickor. Emellertid önskar jag dig lycka, mitt barn, och hoppas att du måtte draga god nytta af alla dina -logiska studier, — ja men gör jag så! Jag måste ge dig en välönskningskyss, Louise, men rör ej vid min högra axel, ty det är något som löper ned utåt den hela dagen i ända. Och nu, jemrade sig mrs Gradgrind, i det hon drog sina shawlar till rätta efter den ömma ceremonien,