Aftonbladet – 25 september 1854, sida 3

skulle bära sig åt dermed, eller hvilka föl derna skulle bli at detta steg. Om hon på ögonblicket med pick och pack skule bege sig till lady Scadzers eller rent af neka att lemna platsen; om hon skulle klaga eller storma, gråta eller klösas; om hon skulle krossa sitt hjerta eller krossa spegeln, kunde mr Bounderby alls icke förutse. Som det emellertid mäste ske, hade han intet annat val ön att göra det, och sedan han försökt att skrifva flera bref, men misslyckats med dem alla, beslöt han att göra det mundtligen. På hemvägen samma afton han valt till utförandet af detta vigtiga steg, hade han den försigtrgheten att gå in på ett apotek och köpa en faska med den aldrastarkaste salmiakspiritus. V:d George,. sade mr Bounderby, om hon roar sig med att dåna, skall jag väl åtminstone ta skinnet at hennes näsaln Men oaktadt han sålunda beväpnat sig beträdde han dock tröskeln till sitt hus med en ingenting mindre än modig min och visade sig för föremålet för sina rädda aningar som en hund, som vet med gig att han kommer direkte från skafferiet. God afton, mr Bounderby., God afton, madame, god afton.. Han drog fram sin stol, och mrs Sparsit sköt sin tilbaka, som bon ville säga: Kaminen tilihör er, sir; jag medger det gerna. Det tillkommer er uteslutande att värma er vid den, om ni så önner för godt., Res då inte till nordpolen, madam ! sade mr Bounderby, Jag tsckar ödmjukast, sirn, sade mrs Sparsit och vände om, men intog dock ej riktigt sin förra plats. Mr Bounderby satt och såg på henne, medan hon med udden af en styf och hvass gay i ett eller annat outgrundligt ornsmentalt ändamål stack hål vid hål i ett stycke kambrik,