Aftonbladet – 6 september 1854, sida 3

Gif det ej luft i;detta hus förr än man -ber er derom. Ni är förmodligen i besittning af ett hus, som ni kallar ert eget? Kanske,, svarade mr Bounderby, skrattande och skramlande med pengarne i sin ficka. Var då så god och gif det luft i ert eget hus, sade mr Childers; ty det här huset är ej särdeles starkt, och för många ord af er kunde komma det att ramla., Sedan han derpå ännu en gång mätt mr Bounderby med en blick från hufvud och till fot, vände han sig från honom, som från en man den der fått sin beskärda del, till mr Gradgrind: Jupe skickade bort sin flicka för ej fullt en timma sedan i ett ärende, och sågs kort derefter smyga sig bort med hatten neddragen öfver ögonen och ett by!te under armen, Hon skall aldrig kunna tro det; men säkert är att han schappat och lemnat henne. Menn, sade mr Gradgrind, hvarför skall hon ej tro det om honom ? Emedan de tu voro ett. Emedan de aldrig varit åtskilda. Emedan han ända tills nu tycktes vara alldeles galen i henne, sade mr Childers, tagande på samma gång ett eller ett par steg för att titta i den tomma kotierten. — Både mr Childerg och master Kidderminster hade ett besynnerligt sätt att gå, med benen längre åtskils än andra menniskor och med ett låtsadt utseende af mycken stythet i benen. Denna gång var gemensam för alla de manliga medlemmarne af Slearys sällskap och skulle tillkännagifva att de ständigt skulle till häst. Stackars Sissy! Han hade gjort klokast om han satt henne i lära,, sade :mrChilders; med en ny skakning af båret, i det han lyfte blicken från den tomma kofferten. Nu lemnar han henne utan något att taga sig till.