Aftonbladet – 6 september 1854, sida 3

förordningen af den 31 Januari 1815, om huru med stängsel i egoskillnad förhållas må, blef emellertid bifallen och sålunda frän återremissen undantagen. Bondeståndet. Plenum i dog, f. m. På grund af det beslut, som i lördagsplenum fattades, har bondeståndet i dag i fråga om vilkoren för bränvinstillverkning, utan xotering och utsn a t någon kämpade för att tillvägabringa ett am at resultat, beslutat att 1851 ärs författning skall blifva forifarande gällande med den förändring att brämingst: den inskränkes till November månad hvarje år, och att skatten derför utgår till samma belopp sofå förut för sex månaders bränningstid, Ukväl med rättighet för der som vill att blott anmäla sig för en half månad och utvöra derför motsvarande half skatt. Emot beslutet anmälde Ola Månsson och Medin reservation, icke för att tillvägabringa ett annat resul iat, utan för att till protokotlet få antecknadt, dels att de icke hoppades att detta beslut skulle vinna medständens bifall, dels ock att de befarade att, äfven om beslutet blefve lag, det afsedda ändamälet. bränvinsproduktionens förminskning, icke skulle vinnas Diskussionen som föregick beslutet företedde få an märkningsvärda omständigheter. Den ena efter dev andra slöt sig till Olaus Erikssons förslag, med der Xndring, att bränningstiden skulle inskränkas till ev mänad och rättighet medgifvas för half termins be gagnande, hvilken ändring föreslogs af säväl Lars Gustaf Andersson som Olaus Eriksson sjelf. En och annan tvekade väl i början, somliga om ett sådant förslag skulle hafva mer utsigt än Olu Månssons att vinna medständens bifall, andra om det vore lämpligt att frängå förslaget om två mänaders brärningstid, och änuu andra om det vore skäl att medsifva bränningsrätt för half termin mot half skat, men dä många talare varmt förordade saken, och deribland Erik Ersson från Gefleborgs iän och Sahlström särdeles frambhöllo vigten af betydelsen af att bonde-. stendet skulle fatta ett beslut som bevisade att det verkligen hade för afsigt att gå önskningarne till möes att minska bränvinsfloden, sä försakade mo:stärlarne att vidare förfåkta sina åsigter. När denna sak väl var afgjord företogs särskilta utskottets betänkande JM 13, angäende vilkoren för bränvinsförsäljning, och om dess föredragningssätt uppstod en läng diskussion, som likväl slutade dermed utt talmannen på fleras yrkande fann för godt av äta betänkandet behandlas punktvis. Nu uppstod äter en läng öfverläggning om första paragrafen utan att frågan hann afgjras. Dä flere alare ännu anmält sig skulle handläggningen fortsätas i eftermiddag. ee REA