Aftonbladet – 24 augusti 1854, sida 2

— Djurgårdsteatern hade 1 gär afton fullt us. I stora fondlogen såg man en hel del af corps diplomatique; andra loger upptogos helt och hållet af franska sjöofficerare, och det syntes för öfrigt vara en mera vald publik än eljest är vanligt vid sommarteatrarnes representationer. Det lilla stycket I Södlerköping, är en obetydlighet, som blir ännu obetydligare genom br Almlöfs spel; hr Almlöfs virtuositet att spela dum och slyngelaktig betjent kommer honom att då och då låta något af denna genre frurträda äfven i andra roler, der det alls icke är på sin plats; så taga sig i detta stycke hållning och grimaser 3 la Pierrot icke så särdeles väl ut hos dea unge greflige Upsalastudenten; som enligt författarens tydliga mening skall förete lefnadslust och en viss bonhommie, men icke karrikatyrmessig enfald. Så mycket större intresse väckte den fransyske magikern hr Philippe genom sina prestationer. Man har i Stockholm förut sett åtskilligt i denna väg, men det torde rättvisligen böra erkännas, att hr Philippe långt öfvergår öfriga här bekanta konstnärer af detta slag, genom mängden och märkvärdigheten af sina underverk och det lifliga och eleganta sätt, hvarpå han under flera timmars tid förmår att sysselsätta, roa och intressera publiken. Det är vanligt att se konstmakare ur en lånad hatt upplocka en hop blommor eller fjäder. Hr Philippe framdrog ur en hatt, utom en peruk och åtskilliga små klädesplagg, en så stor mängd blomsterbuketter, att nästan hela publiken fick del af detta fynd, derefter några dussin bägare, en hel kull af kaniner, så åter stora partier af blommor, åtskilliga pund fjäder o. s. v. Största förvåsing väckte det när magikern under ett täcke, hvarmed han omgjordade sig, i hast framtrollade det stora, med vatten fyllda kristallfatet med simmande fiskar samt hela skaror af fjäderfän: påfåglar, kalkoner, gäss, ankor, höns o. s. v. Publiken trakterades med kaffe, som i ett ögonblick förvandlats :rån råa kaffebönor till en rykande Mockadryck, och rönte flera dylika gärder af uppmärksamhet. Slutligen var anordnadt ettloterie pour riren, der en mängd vinster vankades, somliga bestående af ganska värdefulla saker, vackra vaser, foularder m. m., men andra också af föremål, egnade att väcka munterhet, såsom rifjern, nattmössor 0. s. V. Hr Philippe. uttryckte sig ledigt och elegant, utan den ringaste anstrykning af den hos konstmakare vanliga marktschreieroch hokuspokus-tonen, på franska, tyska, italienska och engelska, och hans försök att emellanåt anbringa en och annan svensk mening framkallade alltid mycken munterhet i salongen. — Genom Djurgårds-tivoli-bolagets och hr Gauthiers välvilja för eleverna vid afdelningen för döfstumma, voro desamma, berättar S. T., sistl. måndag eller Josephina-dagen inbjudna att bese menageriet och konst-vaxkabinettet, hvarefter de skickligaste eleverna fingo till följe af hr Mineurs inbjudning taga noggrann kännedom om de sednaste krigsoperationerna