Aftonbladet – 24 augusti 1854, sida 2

ingen att icke skörden, såsom den synes, blifver öfrer :-medelmättan,: hvilket dock först efter uttröskhinsen läter sig med mera säkerhet bedöma. Värmen under sistl. Juli månad påskyndade mogaaden, och rågskörden, hvilken redan vid slutet af samma månad var i gäng, samt inbergningen, ehuru på en del ställen ofta päkommande starkare regnskurar uppmanade till påpasstighet hos skördemännen, kan i allmänhet anses hafva gätt väl för sig. På en del ställen i de nordvestra orterna har visat sig mask å hvetet, men icke till någon betydligare, särdeles skada förorsakande mängd. — 2:0) Vårsädet: På Kornet och Hafren, hvilka sädesslag visat ett lofvande utseende, har den sednast inträffade starka värmen, hvilken på en del ställen omvexlat med ganska allvarsam frost om nätterna icke haft särdeles gynnsamt inflytande, ithy att på en del ställen sig företett början till brådmognad; men i den förhköppning att gynn: sam väderlek härefter inträffar, kan man våga päräkna mer än medelmåttig skörd, hvilket äfven, hvad trindsäden beträftar, synes blifva förhällandet. — 3:0) Potates: På en del ställen förete sig visserligen tecken å fanet som häntyda på den vanliga såkallade potatessjukan, hvars art dock först längre fram kan rätt bedömas, men skörden, med afseende ä den sig nu företeende vextligheten synes blifva god. -— 4:0) Höskörden försiggick under gynnsamt väder, som äfven ledde till en god inbergning, och afkastningen, ehuru mycket olika på särskilda orter, är icke under medelmåttan. — — I engelska kyrkan har i dag hållits en ovanlig disputationsakt. Domprosten Thomander hade der stämt möte med några af dem, som här omfatta de baptistiska åsigterna, för att man der skulle kunna å ömse. sidor utveckla och försvara sina åsigter inför dem som intresserade sig för ämnet. Dr Thomander började med ett vidlyftigt försvar för barndopet, hufvudsakligen affattadt i form af kritik öfver den af E. Wiberg utgifna skrift i detta ämne. Tre eller fyra af baptismens anhängare sökte att upptaga hans yttranden till vederläggning; men då tiden redan var långt framskriden hunno de icke utförligare framställa sina åsigter; hvarföre fråga väcktes om en ny sammankomst, hvarom domprosten Thomander i anseende till de brådskande riksdagsgöromålen ej kunde lemna något bestämdt löfte; hvaremot han lofvade att så fort som möjligt i tryck söka sprida ljus i ämnet. Det vore önskligt om flera prester i vårt land, då sekteriska rörelser förekomma, ville vidtaga en sådan utväg, som är den enda både förnuftiga och kristliga, i stället för att genast taga sin tillflykt till länsmän och fogdar. — t— — Av AA 2 . n 21,