Aftonbladet – 9 augusti 1854, sida 2

ov AKITA IEEE TRANS RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Gårdagens plenum. Behandlingen af förslaget till förordning för bränvinsförsäljning fortsattes med 15 paragrafen och medhunnos endast den 15:e, 16:e och 17:e. 15:e yrkades böra utgå af hr Braunerhjelm, understödd af hrr Troil och Printzenschöld, emedan en dylik bestämmelse af tiden för skattens beräkning skulle föranleda oreda i uppbörden och förorsaka ett ökadt, onödigt besvär för uppbördsmännenp, och emedan all annan skatt beräknas efter kalenderår. För bifall talade frih. Raab och hrv. Hartmansdorff, emedan bestämmelsen var gjord till lättoad för dem, som vilja ätaga sig bränvinsförsäljning. I stad är hyrestiden 1 Oktober. Skall nu kalenderåret vara tiden för början eller upphörandet af denna näring, så nödgas försäljaren att hyra sin lokal för alidraminst !, år längre än han behöfde, om utskottets förslag bifalles. På landet är flyttningen i slutet af Oktober, och då ofta de, som åtaga sig bränvinsförsäljning, torde varit tjenande eller och behöfva tjenare, sä är 1 November lämpligaste tiden. Dock ligger mindre vigt på bestämmelsen för landet än för staden. Paragrafen afslogs. 17:e företogs derefter och yrkade hr Braunerhjelmy att en lika skatt af 8 sk. pr kanna skulle bestämmas för utskänkning och minutering, äfvensom att bevillning borde derför derjemte erläggas, i hvilken åsigt han understöddes af grefve Lagerbjelke, friherre af Ugglas, hrr v. Troil och Printzensehöld, emedan, om bevillning icke erlägges, sä försvinna i och med detsamma de kommunala afgifterna, som beräknas efter 2:dra artikelns bevillning. Visserligen kan sägas, att man äterfår den förlorade bevillningen genom den högre skatten; men det kan ju hända, att blott en eller nägra krogar finnas i ett län, och dä gär socknen, der den finnes, miste om afgiften till fattigvården och får i stället blott en obetydlighet, genom fördelning af skatten. Då ridderskapet och adeln beslutat, att minuteringsställe skall få sälja sä litet som !, kanna, så bör skatten vara lika för kannan å krogen och ä minuteringsstället. 16 sk. är för högt och föranleder endast till lönkrögeri, samt att, i stället för att anmäla sig till erhällande af utskänkning, man gör det till erhållande af minutering, odix förvandlar den olofligen till utskänkning. Derföre bör en lika skatt af 8 sk. bestämmas för begge slagen af försäljning. — För bifall till utskottets förslag talade friherre Raab och hr von Hartmansdorff. Aläggandet af särskild bevillning skall medföra att den, som inropar ett försäljningsställe, skall bjuda ett mindre antal kannor, af fruktan för bevillningen, då har ej vet huru stor den skall blifva. Då !,, af skatten gär till kronan, så kunna de kommunala afgifterna beräknas derefter. Då det enda säkra medel man ännu känner, för att hämma superiet, är bränvinets fördyrande, sä bör man väl laga så, att detta ändamä! vinnes. En hög skatt ä försäljningen drabbar bäde det på laglig väg tillverkade bränvinet som det genom lönbränning eller smugleri i landet befintliga. Då krogen har den fördelen framför minuteringsstället, att den får sälja icke allenast samma qvantiteter som det sednare, utan derjemte suptals , samt väl äfven har en vinst i försäljning af maten; och dä man utgått från den grundsats, att kroglifvet bör såvidt möjligt motarbetas, så är den föreslagna skattens olikhet rättvisad, på det att flertalet skall vända sig till minuteringsstället. Vill man ej bortta kroglifvet, så bör lika skatt åsättas. Lönnkrögeri hindras ej genom lägre skatt, då det är bekant att nu, då skatten för försäljning är så godt som ingen , ändock sådant finnes. Men de som betala den högre skatten, skola vara uppmärksamma på lönnkrögeriet, äfvensom kommunerna, hvilka hafva en direkt fördel af skatten, och rättskänslan torde drifva mängen att motarbeta detsamma, då han vet att den laglige försäljaren betalar en dryg skatt. Hr Adelborg ansäg utskottets förslag böra bifallas af samma skäl som de föregående. Om försäljningen nedsättes och kannan bränvin kommer att kosta 1rdr 24 sk., så kostar supen 2 sk. 3 rst. Den kostar redan nu 3 sk. Således blifver intet fördyrande, och superiet blir qvar. Staten har då endast fått en vinst; men den moraliska fördelen har uteblifvit. Hvarföre skall lönnkrögeri uppstå vid 16 sk. skatt och ej vid 8 sk.? Då man slutligen efter så läng tid velat sätta en damm mot lasten, och då man nödgats gynna de stora fabrikerna för att få bort den stora mängden af små, hvaröfver mycken suckan i landet försports, så skall, om resultatet ej vinnes, denna suckan öfvergå till skrik, och allmogen skall rättvisligen kunna säga: j hafven genom eder högre bildning velat gynna er på vår bekostnad, men icke velat bortvältra det moraliska förderf, som hotar vära barn. Tal. önskade bifall för ståndets egen heder. Paragrafen ändrades till 8 sk. skatt för begge slagen af försäljning, jemte serskild derå satt bevillning, dock först efter votering med 26 röster mot 7, som yrkade bifall. I 16:e ändrades minimum för stad till 1200 kana a a a