Aftonbladet – 9 augusti 1854, sida 2

som genomgått profvet. Dagakarlen och hans familj kommo först till välmåga; gentlemannen och hans familj kämpade deremot länge med fattigdom och elände, innan de kunde nä den ställning de till följe af uppfostran och insigter borde intagå. Men hvem räknar de många tusental, som dukade under på vägen; de äro stumma och ingen förer deras hjertgripande klagan till hemmet. Man bör derföre väl besinna sig innan man företager den långa färden hit. Beskrifningen öfver det guld och de rikedomar man här vunnit, låter så herrlig och sagolik; men Aladdins lampa eges endast af nägra få och dessa ha vanligen varit de mest grofva och ihärdiga personer, hvilkas enda företrade legat i en stark arm. Jag skulle derföre endast vilja gifva rådet komp, till handtverkaren och den gröfre arbetaren samt för öfrigt till mamseller och jungfrur, qvinnor i allmänhet, äfven om de ej äro så vackra och så unga, endast de kunna sköta en mans husbälls Till hvar och en, som har sin styrka i hufvudet vill jag deremot säga: blif qvar derhemma ! Man bör erinra sig att i länder såsom här och i Kalifornien är egoismen herrskande, ingen har tid att tänka på någonting annat än sig sjelf; den är högligen att beklaga, som skulle här eller i Kalifornien bli så olycklig att han nödgades anlita barmhertigheten. Man bör för öfrigt aldrig glömma att taga med i räkningen, att man här blir en fremling i språk och seder, i känslor och njutningar, ja äfven i det dyraste, ireligionen. En stor gemensam bekännelse finnes här, men det är dyrkandet af mammon. (Forts.)