Aftonbladet – 24 juli 1854, sida 2

Ulikulturen i Sverge 1853. EK. Landtbruksakademiens forvaltningskommittees verättelse, avgående ullkulturen och krovaus stamchsferier, for år 1853, åberopar först hurusom de vore b kant, att de lofvande utsigter för ullkolturen ;ramgäng i fäderneslandet, som visade sig under äre: 829 till och med 1834, plötsligen förmörkades ge iom det sis.nämade är inträffade stora fald i ullpri serna på den europeiska verldsmarkuaden, och at leona tilldragelse -medtörde andra förhållanden, soc vidrogo att nedstämma, för att icke sä.a tillintetsöra häven hos Sverges jordbrukare för en förbätt rad ullproduktion; men da dessa förbällanden i 19 a ortfarit, syntes det kommitien vara ett stort bevis p ämpligheten af den förädlade farskötseln för Vv! land, att den utveekling,som på de forsta åren vanns, cke under så menliga fornållavden gått helt och haiet förlorad. 521 vore dock icke händelsen, och di ckiören L. Hofman Bangs till förvatningskommit cen ingifna beratielse hade tydligen ådagalagt, at len för 25 är sedan lagda grunden ännu vore orub vad, och möjlighet såluuda beredd att, i häodels -ynsammare förhallanden skulle iutr:ffa, kunna for.sa på den beraknade bänan till högre utvec-ling nvan att behöfva börja ånyo, hvilket skulle varit hän telsen, i fall landets regering eller den enskilde landt mannen lativ afskräcka sig af tillfälliga motgångar Det syntes komitna, sem skulle andra och bättre u sigter för framtiden vara att emotse. Under det at yilefabrikationen i de fleste delar af Europa var i sti sande, undergick ullproduktionen på flera håll en be cylig mioskning, särdeles i Australien, och ullen ste, i pris. Om deuna genom guldminornas upptäckt : nyssnämnda land vällade kris äfven skulle vara öt serstiuden och Australiens ullproduktion åter vara . tigande, så hade dock sedermera andra verldsförhallanden ioträdt, hvilka i kommittgens tanke sannolik skola bidraga att halla ullen i högt pris. Detta visade sig äfven vid förlidet års ullmarknad, der pri-en, oak sadt de inhemska hindren för lätt afsäittuing på ull. rvilka forfaraude voro desamma, nägot höjde sis oc! beredde en lifligare försä!jaiug än man på flera ä erfarit. Direktör Hofman Bang, som under förlidet ärs lopp besökt 69 särskilda schiferier, hvaribland all: kronans stamschäterier, hade funnit fären i allmän het väl skötta och deras helsotillständ, med få undanag, tillfredsställande. Under dessa tfesor hade nämudt agronom besökt Kalmar, Blekinge, Christianstads, Malmöhus, Hallands, Götheborgs, Skaraborgs, Jönkö piugs, Örebro, Nyköpings, Upsala, Stockhomls och Gotttands lån, och derunder mönstrat Blektoralfår . oc so 11,905 stycken. AeriooS Lr ss ss so so rv 0 vw 4,74 southdowWn oo. ss s so 1,491 Dishley. as ss rr ss ss 59 Cheviots . — ss ss ss ss sv 276 Metiser . ss ss so Fr ss sv 3.836 n — At .?ve— Summa 22,311 stycken Detta siffertal, jemfördt med de föregående årens, utvisade visserligen icke ngon tillväxt i fårafveln; nen ej heHer något egentlist tillbakagående, och om, såsom nu vore auledning hoppas, lyckligare koojuuk.urer skulle inträffa och fortfarande gifva uppmunwan åt desna gren af landtmannanär.ngen, ansåg kommitteen landet vara försedt med enstam af ädla ljur, genom hvilken afvel de mindre fullkomliga hastigt kunva förökas och förädlas, så snart ny hag för denna ndustri blir väckt. ; a a